Stallkamrater - men kompisar blir de aldrig

Det har funnits flera tillfällen i Formel 1-historien när ett av teamen har haft två av de bästa förarna kontrakterade samtidigt - eller rent av de två allra bästa. Nu är det dags igen - med allt vad det innebär.

F1-fansen minns ännu med välbehag de sagolika dueller som utkämpades mellan Nelson Piquet och Nigel Mansell i Williams - eller ännu hellre 1988 års F1-säsong när Ayrton Senna dök upp i McLarens rödvita bil vid sidan av teamkompisen Alain Prost.
Fast kompisar blev de som bekant aldrig. Tvärtom.
Under hela säsongen 1988 pressade de ut varje uns av sig själva och bilen för att slå varandra och när säsongen tog slut efter det mest stjärnsprakande krig Formel 1-världen upplevt var det Ayrton som stod som knapp vinnare av VM-titeln.
Senna hade noterats för åtta segrar mot Alain Prosts sju. Endast i ett GP-lopp hade publiken fått uppleva en annan GP-vinnare (Gerhard Berger, Ferrari, på Monza).
Nästa år ser det i dagsläget ut som om vi skulle få uppleva ännu ett år av sprakande fyrverkeri på GP-banorna.
Michael Schumacher förefaller nämligen ha ändrat sig och tänker köra ytterligare en säsong hos Ferrari och hans teamkompis blir i så fall Kimi Räikkönen.
Fast kompisar lär de aldrig bli, det förstår vi alla.
Vad många med mig undrat över är varför den sjufaldige världsmästaren Michael Schumacher vid 37 års ålder, efter fjorton år i Formel 1, överhuvudtaget funderar på en fortsättning. Och med tanke på att alla förare vid hans sida under Ferrari-åren varit hjälpryttare ter sig Schumachers fortsatta karriärplaner än mer kufiska om Kimi Räikkönen kör Ferraris andra bil.
Räikkönen tänker knappast bli hjälpryttare åt Schumacher. Ingen tror heller att Schumacher ser finländaren i den rollen.
Istället har Schumacher och Jean Todt analyserat styrkeförhållandena och kommit fram till att McLaren är främsta hotet 2007.
Ferraris val av strategi är därför både enkel och genial.
Samma dag som Raikkönen signerat ett kontrakt med Ferrari är han avskuren från utvecklingen av McLarens nästa bil. Så med Räikkönen ombord har Ferrari i praktiken stulit McLarens viktigaste utvecklingsresurs, den nyckelperson som i vinter skulle ha styrt teamets utvecklingsarbete.
Stackars Fernando Alonso, som redan är avskuren från utvecklingsjobbet hos Renault, kommer först i januari in som ny förare hos McLaren och spanjoren kan därför inverka ytterst lite på design och utveckling av 2007 års bil.
Hos Ferrari blir det tvärtom.
Michael Schumacher och Kimi Räikkönen kan med full kraft redan i januari utveckla nästa års Ferrari till en segermaskin på samma sätt som Senna och Prost på försäsongen 1988 gjorde McLaren MP4-4 oslagbart snabb. Med hjälp av Hondas kassaskåpssäkra 1,5-liters turbomotor vann McLaren 15 av 16 GP-lopp, nio av dem dubbelt.
Det är ingen dum gissning att F1-himlen blir röd nästa år. Och någonstans däruppe räknar Michael Schumacher iskallt med att han ska hitta de återstående 11 GP-segrarna han suktar efter.
I dag 89, i morgon 100 GP-segrar. Ingen har vunnit så många.
Jodå, Schumacher brinner. Fortfarande.