Om EU bestämmer sig för att införa en genomsnittlig gräns för koldioxidutsläpp på 130 g/km till 2012 är Porsche beredda att gå till domstol. Porsche-chefen Wendelin Wiedeking kallar den nuvarande utformning av utsläppsregler för ”naiv” och menar att den enda realistiska vägen är att sätta regler i förhållande till bilsegment.
Förbundskansler Angela Merkel ställer upp för tysk bilindustri.
Ljudnivån stiger i den debatt som senare i höst ska mynna ut i ett lagförslag hos EU. Den frivilliga målsättningen hos europeisk bilindustri att komma ner i ett genomsnittligt utsläpp av koldioxid på 140 g/km till 2008 misslyckas (man lär hamna kring 160 g/km) och EU-kommissionen diskuterar därför ett lagförslag på 130 g/km till 2012.
EU-kommissionen är färdiga att ta ett beslut vid slutet av året och europeisk bilindustri har lite olika syn på saken. Mest tydligt är att tysk bilindustri inte gillar förslaget och vill se en lagstiftning som bygger på fordonsvikt, ungefär på samma sätt som man reglerar bränsleförbrukning i Japan.
Under Frankfurt-salongens öppnande förra veckan sa förbundskansler Angela Merkel att hon ställer sig bakom en konstruktion av de nya utsläppsreglerna som bygger på fordonsvikt. Därmed är diskussionen uppe på högsta politiska nivå.
I intervjuer med nyhetsbyrån AFP och tyska tidningen Handelsblatt sa Porsche-chefen Wendelin Wiedeking att den nuvarande utformningen av förslaget för utsläppsregler är ”naiv” och han menade att den enda realistiska vägen är att sätta regler i förhållande till bilsegment.
För Porsches del är en utsläppsgräns på 130 g/km helt omöjlig att nå, eftersom man har enbart stora och effektstarka motorer över hela produktsortimentet. Porsche kan heller inte, som till exempel Ferrari (Fiat) och Lamborghini (Volkswagen), ”smyga in” under paraplyet på en stor bilkoncern och blandas upp med en betydligt större försäljning av små bilmodeller.
Enligt Porsche är frågan ännu så länge strängt hypotetisk, men skulle saken dras till sin spets är man beredda att gå till domstol och hävda att lagen går emot en av EU:s hörnpelare, nämligen rätten till fri handel.
