Volvo satsar 200 miljoner kronor på vindtunnel

Med en investering på 200 miljoner kronor har Volvo upprustat sin vindtunnel till toppskick. En av finesserna är att man kan mäta luftmotstånd med "rörlig vägbana". Investeringen ger nya verktyg i jakten på lägre bränsleförbrukning och minskade koldioxidutsläpp.

Volvo Personvagnar utropar sig själva som den första biltillverkaren med en egen vindtunnel som kan simulera även under bilen, med roterande hjul på plant underlag. Samma teknik används även av Formel 1-team för att optimera väghållning och luftmotstånd.
- Investeringen på 200 miljoner kronor och har redan gett snabba resultat. Vi har lyckats sänka luftmotståndet med mer än 10 procent på nya Volvo C30 DRIVe, säger Tim Walker aerodynamikexpert på Volvo Personvagnar. Detta ger i sin tur cirka 3 gram lägre CO2-utsläpp per kilometer.
Översatt till bränsleförbrukning är minskningen drygt 0,1 l/100 kilometer om man mäter med EU:s officiella körcykel (EU Combined). Men ute i verkligheten är farterna och följaktligen luftmotståndet oftast högre och den verkliga bränslebesparingen kan bli mer än dubbelt så stor, runt 0,3 l/100 km.
Detta innebär att en förare med en årlig körsträcka på 1.500 mil sparar cirka 45 liter bränsle - nästan en full tank på en Volvo C30. En ekonomisk fördel som även uppskattas av miljön.
- Med miljöegenskaperna i fokus under överskådlig framtid blir vår nya vindtunnel ett mycket värdefullt verktyg, säger Magnus Jonsson, Senior Vice President, Research & Development på Volvo Personvagnar.
- Aerodynamiska förbättringar på kaross- och underredesdetaljer kommer att hjälpa oss att minska CO2-utsläppen från hela modellprogrammet.


Volvo Personvagnars vindtunnel var toppmodern när den byggdes 1986 - och 20 år senare är den helt ombyggda anläggningen än en gång en av föregångarna i bilindustrin när det gäller exakta mätningar av aerodynamik.
Eftersom underredet och hjulen står för drygt 50 procent av bilens totala luftmotstånd kan en traditionell vindtunnel där fordonet står stilla i luftströmmen ge en ofullständig bild av dess aerodynamiska egenskaper.
- Det är som om att mäta aerodynamiken på en bil som står still på en parkeringsplats i full storm. Vår nya vindtunnel är däremot byggd för att exakt kopiera luftströmmarna runt och under bilen vid körning på en riktig väg i hastigheter upp till 250 km/tim. Vår vindtunnel har sofistikerad spetsteknik inom aerodynamikområdet, säger Tim Walker.
De största förbättringarna jämfört med den tidigare vindtunneln kan sammanfattas i tre punkter:

* Fyra platta stålband som sätter samtliga hjul i rörelse.
* Ett centralt, 5,3 meter långt och 1 meter brett rullband, som simulerar asfalten under den rullande bilen.
* En fläkt, 8,15 meter i diameter, med kolfiberblad som genererar vindhastigheter motsvarande farter upp till 250 km/tim.

Testbilen är kopplad till en högkänslig våg via fyra mindre pelare, som håller bilen på plats när dess vikt överförs från hjulen till vågen via rullbanden.
- Detta gör det möjligt att belasta hjulen exakt lika mycket som vid körning ute på riktig väg. Vågen är så känslig att den reagerar om man slänger in världens minsta mobiltelefon i framsätet, säger Tim Walker.


Flexibiliteten är en annan viktig fördel i en bransch med allt mer pressade ledtider i produktutvecklingen. Volvo Personvagnars experter kan genomföra upp till 100 olika testkonfigurationer på 16 timmar.
I körcykeln EU Combined, med en snittfart på bara 33 km/tim, står luftmotståndet för en dryg fjärdedel av bränsleförbrukningen. Vid konstant körning i 90 km/tim ökar andelen till mer än 50 procent. Detta är siffror som pekar på aerodynamikens betydelse för bilens bränsleförbrukning och miljöegenskaper.
När det gäller de nya DRIVe-modeller med CO2-utsläpp på 115 g/km (C30) respektive 118 g/km (S40 och V50) har mätningarna i vindtunneln initierat små, men effektiva förändringar på frontspoilers, undergolv, tak och bakluckor. Förändringarna varierar naturligtvis beroende på modell.
På Volvo C30 DRIVe har till exempel den samordnade förfiningen av takspoilern, den bakre stötfångaren och undergolvet sänkt det totala luftmotståndet med mer än 10 procent jämfört med den nuvarande C30 1,6D.
- I den ursprungliga vindtunneln låg fokus på karossen. I den nya kan vi få en helhetsbild som även täcker in undersidan och hjulen, säger Tim Walker. Tack vare de förbättrade simuleringsmöjligheterna har vi förbättrat luftmotståndet med en tredjedel på dessa områden. Det är just här de stora förbättringarna kommer att ske i framtiden.