PROVKÖRNING: Toyota iQ

Världens kortaste fyrsitsiga bil kommer från Toyota - som dessutom vill ta ordet premium till micro-bilsklassen. Är det en liten diamant? Mer EQ än IQ?

Det är mycket svårt att inte bli glad av iQ. En "framtidsbil" redan nu, som utstrålar optimism och ser ut som inget annat.
På tre meter har Toyota klämt in fyra sittplatser. Konkurrenten Smart, med två sittplatser, är bara tre decimeter kortare.
Utifrån känns den nästan bredare än lång och den utstrålar en kaxighet som man inte hittar i Toyotas modellprogram förrän man klättrar upp till suvmodellerna.
Långt där framme i den täta Milanotrafiken ser jag en likadan vit iQ som knuffar sig fram genom köerna. Snabbt och smidigt, vändcirkeln är sensationellt snäv: 7,8 meter. Men den ansenliga bredden gör det svårt att klämma sig in genom de smalaste luckorna.


Bakom ratten sitter jag riktigt bra. Framför allt riktigt spatiöst. Inget knuffande i axelhöjd med min co-driver, långt fram till vindrutan och rymligt på alla sätt och vis.
Stolen är stor och hög, men den kan tyvärr inte justeras i höjdled vilket även gäller för styrningen. Trafikljus är svåra att se, man sitter långt bak och taket skymmer sikten uppåt. Under den stubbiga motorhuven finns Toyotas lilla trecylindriga enlitersmotor som ger 68 hk. I Aygo brummar den som en liten rallybil, men här i iQ hörs det nästan inte att det är en "trepip".
Styrningen är riktigt lätt i låg fart och styvar upp sig när det rullar på lite mer. Det är inte mycket närvaro men däremot lättjobbat - och där har du nya iQ. Det är en småbil utan allt det jobbiga brummet, bruset, slamrandet, skuttandet, stökandet - ja utan all den där trista småbilskänslan som så många småbilar bjuder på.


Raskt har vi hoppat upp en klass och Toyota siktar in sig på Fiat 500, Mini och Smart. Smått som man kan ta mycket betalt för, smått som man köper med hjärtat.
Men Toyota skulle inte ha kunnat bygga den här lilla bilen utan en massa smartness. För att kunna komma ner till urhundkojans magiska längd på tre meter och samtidigt erbjuda full säkerhet var man tvungen att tänka till.
Själva påstår man att bilen rymmer sex tekniska genombrott. Toyotas vanliga utvecklingstakt "kaizen" (kontinuerlig utveckling) har bytts ut mot "kakushin", revolutionär förändring.
Differentialen sitter framför motorblocket, styrväxeln sitter högt och långt bak, platt tank under förarstolen, extra tunn stol och 20 procent mindre värmepaket. Man har sparat millimetrar här och där, för att i framtiden bygga extremt rymliga bilar, kanske en sjusitsig Auris? Den stora förändringen är att instrumentpanelen framför passageraren är urgröpt - vilket betyder att benutrymmet blir extremt stort, eller räcker för att dela med sig till baksätetspassageraren.
Två vuxna sitter alltså bra fram, om än på lite hårda platta dynor. I bak får en vuxen plats, men sittställningen är obekväm i längden med vinklade ben och rakt ryggstöd. Bakom föraren kan ett barn få plats.
Säkerhetsutrustningen inkluderar åtta krockkuddar. Passageraren fram har en i stolen för att förhindra framåtglidning. I bakrutan finns en krockgardin.


EuroNCAP ger betyget fem stjärnor och självklart finns ESP.
Med attack in i en rondell börjar en varningsklocka klinga och farten dämpas, men det är inget övernitiskt ESP-system utan bilen tål en hel del provokation innan den varnar och bromsar.
Köregenskaperna imponerar och bilen känns stabil och mycket komfortabel, men vid panikbromsning tuggar ABS-enheten långsamt och bilen tappar riktningsstabilitet.
Som alla småbilar har man kul bakom ratten, men det är långt ifrån Mini-inspirerande. Nerven, närvaron saknas.
Den manuella lådan är bra och som tillval finns en CVT-låda som gör ett riktigt vettigt jobb och strävar efter låga varv.
Toyota gör en stor affär av att lilla iQ är en premiumbil till känslan, och visst är den mycket bättre byggd än plåtiga, plastiga, och burkiga Toyota Aygo. Men det är nästan lika långt upp till nya Golfs kvalitetsintryck.


Den uppgivna förbrukningssiffran på 4,3 l/100 km är lika orealistisk som hos småbilskonkurrenterna. När jag kör så långsamt att alla långtradare kör om hamnar förbrukningen på 5,2 l/100 km och gasar man på ordentligt drar iQ 8,0. Tja ...
Så till radanmärkningarna: färddatorns förbrukningssiffra går inte att nollställa (görs automatiskt vid tankning), med båda baksätena framfällda finns en springa mellan framstolarna där grejer kan komma flygande - det ska finnas ett skyddsnät - men vem kommer att spänna fast det? Nej, här krävs en bättre lösning. Baksätenas nackstöd måste plockas bort när sätena ska fällas, inte heller smart. Risken är uppenbar att folk kommer att sitta bak utan nackstöd.
Men som helhet är iQ helrätt, 70.000 ska säljas i Europa under 2009. Äntligen en microbil med komfort och en Toyota med attityd.