Det läckte inte ut några ryktesuppgifter om skrotningsrabatt i förväg och det fanns bra skäl till det: regeringen planerar inga skattelättnader för att stimulera nybilsförsäljningen. Det gör däremot regeringarna i andra länder.
Regeringen presenterar ingen skrotpremie i vårbudgeten, trots det goda exempel som till exempel Tyskland utgör.
Under förmiddagen presenteras regeringens vårbudget och där ryms främst satsningar på arbetsmarknaden, som kraftig försämrats sedan i höstas. Däremot syns det inte till någon stimulans av nybilsförsäljningen, som visat sig så effektiv i andra länder.
Nybilsförsäljningen har sjunkit kraftigt i Sverige (minus 29 procent, hittills i år), liksom i resten av Europa (- 18 procent under februari). Undantagen är de länder som satsat på att skrota ut de gamla, mera osäkra och miljöpåverkande bilarna.
I Tyskland beslutade man sig nyligen för att förlänga skrotningspremien då åtgärden blev så populär att de budgeterade pengarna snabbt tog slut. I Tyskland kan en bilägare få 2.500 euro i skrotningsrabatt vid nybilsköp, förutsatt att den skrotade bilen är nio år eller äldre. Fram till 1 april hade inte mindre än 860.000 tyska bilägare anmält sin gamla bil till skrotning!
Skrotpremien är en succe i Tyskland
Tyskland är det mest lysande undantaget i Europa med en försäljningsökning (!) på hela 21 procent under februari. Liknande åtgärder för att stimulera nybilsförsäljningen har även skett i Spanien, Frankrike, Slovakien och Italien. Även Storbritannien är nu nära ett beslut i frågan.
En skrotningspremie i Sverige på förslagsvis 25.000 kronor skulle på kort sikt bli ett "nollsummespel" för regeringen då man inte ger bort mer i rabatt än man drar in på momsen, för bilar i 100.000 kronors klassen. För bilar som kostar mer än 100.000 kronor skulle regeringen dra in mer i moms än man förlorar på skrotningspremien.
Varför regeringen vägrar att hjälpa sin inhemska bilindustri blir ännu mer obegripligt efter det att Vägverket och försäkringsbolaget Folksam för några veckor sedan presenterade nya siffror på vad utskrotningen skulle ge för effekt. Av Sveriges drygt fyra miljoner bilar är 800.000 15 år gamla, eller äldre. Inom denna grupp av äldre bilar omkommer varje år cirka 90 personer per år. Tittar man på gruppen av bilar som är högst fyra år är antalet omkomna per år runt 25 personer. Det dör alltså nästan fyra gånger så många personer per år i gamla bilar, jämfört med nya!
Enligt Folksams beräkningar är den ökade skaderisken i äldre bilar något som kan anges till en samhällsekonomisk belastning per år på 5.000 kronor. För en nyare bil är kostnaden betydligt lägre, cirka 1.500 kronor. Utan att ens ta in den förbättrade miljöeffekten som moderna bilar ger med bättre avgasrening och lägre förbrukning skulle alltså nettoeffekten per bil bli 3.500 kronor för varje år som livslängden förkortas på äldre bilar.
