• Textstorlek A A
  • Hem
  • Nyheter
  • Test av extraljus: Nattlig...

Test av extraljus: Nattlig solbränna

Lysdioderna har letat sig in i extraljusen och xenontekniken sjunker äntligen i pris. Vi testar tio nya extraljus och försöker oss även på xenonkonvertering. Halogenlampa ut och xenon in - kan det verkligen funka?

Bild 375017

Med 60 lysdioder ger Supervision SVXLS60 ett imponerande ljus.


Xenonljus har vi hyllat förut för sin styrka och energisnålhet. Men nu är det dags för nästa lamptyp som kan lysa både snålt och starkt i extraljus: lysdioder!
Vi mäter fem nya extraljus som alla har det gemensamt att de använder 4, 6, 24, 40 eller hela 60 små lysdioder för att skapa
Bild 375018

Mätningarna har skett hos ABL Lights i Linköping, med assistans av Tomas Karlsson.

en fjärrljusbild. Förutom dessa testar vi några nya xenonljus som kommit ut på marknaden och nu pressar priserna nedåt. Dessutom tar vi med två konventionella halogenljus som har något unikt - inbyggt halvljus!
Det här testet är det fjärde som vi genomfört. Årets tio nya extraljus läggs till de 32 vi testat förut - total 42 olika lampor! Gråt inte blod om du missade de föregående testerna, de finns att ladda ner gratis som pdf-filer på vår sajt. Titta efter "Tester" och "Tillbehör", där ligger de tre föregående testerna från 2005, 2006 och 2007. Klicka här för att komma direkt till testerna.

Precis som vanligt är vi hos ABL Lights Sweden i Linköping (tidigare NBB) och deras ljuslabb - ett av de få som finns i Sverige utanför bilindustrin.Mätmetoden innebär att ljusbilden svänger 150 grader i horisontalplanet (75/75 från centrum) och mäts i 750 mätpunkter.
Mätprogrammet ritar sedan upp en grafisk bild i tre fält: 4 lux, 2 lux och 1 lux. När vi skriver hur långt ett extraljus förmår att lysa är det alltså gränsen för 1 lux i ljusstyrka.
Som komplement tar vi även ett foto av ljustavlan. Då får man en god bild av hur ingenjörerna konstruerat ljusbilden. Det
Bild 375019

Varje liten lysdiod lyser in i en smal lins, som skapar ljusbilden framåt. Reflektorn på sidorna kastar också en del ljus framåt.

traditionella sättet att bygga upp en ljusbild är med en bred och i höjdled ganska smal träffyta. Anledningen är att ljusbilden då sprider sig över ett långt område ner på vägbanan i den flacka vinkel som extraljus har.
Att sprida mycket ljus uppåt eller nedåt är egentligen slöseri med ljusstyrka. Mycket ljus nära bilen gör att man luras att titta dit och inte lyfter blicken till en punkt långt bort, som man bör vid landsvägskörning. Starkt ljus nära bilen kan också bli bländande om det ligger snö på marken. Mycket ljus som går uppåt har man som regel inte heller nytta av, även om det är mindre irriterande än mycket ljus ned i marken.
Mätspänningen som använts är 13,20 volt, vilket är en viktig faktor med konventionella halogenlampor. Ju högre spänning, desto mer ljus. Men med dessa xenonlampor och lysdioder är spänningen egentligen inte så viktig, så länge den håller sig över 11 volt. Lysdioderna kan matas med ända upp till 30 volt, vilket gör att de utan modifieringar kan användas på till exempel lastbilar med 24V-system.

I Sverige har vi inte haft några större problem med nitiska trafikpoliser eller besiktningsfolk som anmärker på E-märkning. Men sedan 1/1 2005 måste faktiskt även extraljus vara EU-godkända, med den speciella E-märkningen. Inget av de här ljusen (förutom Bosch originalljus) är E-märkta. Den som vill köra laglydigt bör alltså välja EU-godkända extraljus och får titta i tidigare tester vi gjort.
Bild 375020

Xenonkonverteringssatsen gav inga utrymmesproblem i NBB Alpha 225-ljusen.

Har du en bil som är äldre än 1/1 2005 kan man hävda att extraljusen monterats innan dess, reglerna gäller inte retroaktivt. Risken att "åka fast" för felaktiga extraljus är sannolikt mikroskopisk men det är upp till var och en hur man ska förhålla sig till bestämmelserna.
Precis lika olagligt är det att plocka ut halogenglödlampan ur ett extraljus och sedan stoppa i en betydligt ljusstarkare xenonlampa. Men produkterna finns på marknaden och många har upptäckt hur mycket billigare en xenonkonvertering blir, jämfört med att köpa original xenonljus. Vi testar utfallet här nedan.
De problem som kan uppträda är en annorlunda ljusbild med xenonlampan, som har en större och längre glaskolv. Men våra tester visade inga sådana problem. Xenonlampan bygger fysiskt lite mer bakåt, vilket gör att det kan bli trångt i vissa extraljushus.
Vi provade även en H1-xenonlampan i en projektorlampa för halvljus, utan några större nackdelar annat än en svag skugga nedåt där den tunna strömkabeln går fram till toppen på xenonlampan. H4-xenon kan dock ge konstig halvljusbild, det har vi testat förut.

Viktigt i sammanhanget - ovavsett vilka ljus man väljer - är att extraljusen monteras på ett korrekt och stabilt sätt. Har du inte kunskaper själv till detta så lägg undan en slant i budgeten för att få monteringen gjord på ett bra sätt av ett proffs på området

Bild 375021

Se länk här nedan för att ladda ner information och testdata om alla 14 extraljus. HELT GRATIS!

Det finns 0 kommentarer

Detta innehåll är skapat av auto motor & sports besökare

Alla kommentarer
Du kan inte längre kommentera. Efter 30 dagar låses kommentarerna på auto motor & sport.

Månadens fråga

  • Använder du navigator i bilen?

Nyhetsbrev fem dagar i veckan

Varje vardag skickar vi dig de senaste 24 timmarnas hetaste nyheter till din e-post. Nyhetsbreven kan också innehålla specialerbjudanden.

  • Prenumerera på
    auto motor & sport nyhetsbrev
Trafiktesten