Saab-ägare protesterar mot GM i Detroit

Verkar vara sista halmstrået för Saab nu. Om det är något som GM-dirrarna kanske lyssnar på är det om stora amerikanska media uppmärksammar situationen. Annars är det nog tyvärr "Good-bye Saab" på torsdag...

Man missförstår lätt GMs situation. De befinner sig i ett akutläge där man fick ytterligare 30 miljarder så sent som förra veckan för att inte kollapsa helt!

De kan inte garantera en eventuell köpare av Saab någonting alls, då de själva är mitt upp i en ordnad, utdragen nedläggning.

Köparna av Saab är även de extremt svaga och dessutom av miniatyrstorlek i bilvärlden.

Det blir som att ta emot bordsresevationer i matsalen på Titanic när många redan gått i livbåtarna.

Det hade givetvis varit bra för Sverige med en stark bilindustri, men nu måste man acceptera dess svaghet och inte skämma ut landet som industrination mer.

Att dessutom Volvo ska ägas och styras av det kinesiska kommunistpartiet är ju en absurditet som inte ens svenskar borde acceptera.

Men GM själva säger ju att de har pengar, och att de tänker betala tillbaka lånet...?

Bara för att Spyker tillverkar färre bilar än Saab är det inget som säger att de ska ha mindre pengar. Mubadala är rätt rikt.

Saab Up!

Är ingen saab fantast men verkar hemskt om saab försvinner. Tittat lite på nya modeller,dom är ju inte i min smak.Konstiga modeller.

http://www.va.se/nyheter/2009/12/28/fel-om-saab/

samt

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.a
spx%3FArticleID%3D2009%255C03%255C23%255C329959%2
6sectionid%3DEttan%26smallscreen%3D0%26

Tack för länken! Vettigaste krönikan jag läst om Saab hittills!

Först: Tack Man X för länkarna. Båda två mycket läs- och tänkvärda!

General Murderers hantering av Saab påminner alltmer om ett gammalt sönderkört äktenskap där mannen/"ägaren", av hederskulturella och ekonomiska skäl vägrar ge kvinnan/offret fri efter beslutet att gå skilda vägar. Han vill fimpa henne - men behålla kontrollen. Den heliga kontrollen. Ända in i döden, och helst långt därefter.

Han låser sin tidigare partner i en omöjlig situation och behåller nyckeln. Lägger beslag på egendom under förevändning att den inte alls existerar. Samt vägrar se och medverka, såväl till hennes frihet som framtida bästa i största allmänhet.

Helst av allt vill det tidigare familjeöverhuvudet inte bara rata utan även faktiskt ta livet av sin brud. Bara av den enkla anledningen att här ska ingen ny friare få komma till och avnjuta några frukter. Tänk om hon har några fördelar som jag inte själv har upptäckt! Och, hemska tanke, kravet på ett mer eller mindre stort underhåll kan komma att resas.

Under tiden som denna såpa utspelas framför allas våra ögon har hennes grannar i Sverige både slagit dövörat och vänt, om inte ryggen så dock axeln, till. Ropen på hjälp har skallat ohörda genom väggarna och vi har gett fan i att efterfråga henne.

"Sådant där borde inte få ske i vårt land", väser vi. När vi inte skadeglatt utropar "skyll er själva" alternativt "vad var det jag sa" eller "kom inte här och tro att ni ska få nån hjälp - inte en spänn, kom ihåg det!"

Nu tänker hennes beundrare i hustyrannens hemland samlas under fanorna och demonstrera för frihet. Vi ska nog inte hoppas på att den rigide General Murderer kommer att släppa henne fri.

Däremot kan folkets fanbärare möjligen lyckas påverka mannen som samma fanbärare i triumf har placerat i frihetens stora symboliskt vita hus. Han som i detta fall egentligen sitter på både makten och 60% av pengarna.

Vanvettigt enastående!

Saabs problem var från början att det inte fanns några pengar att driva företag med, att utveckla bilar och teknik.

Att Saab inte hade någon erfarenhet eller kunskap om hur man bygger bilar och därför blev bilarna väldigt konstiga i stort och smått.

Och det tredje problemet vara att det växte fram en skara hängivna entusiaster som inte såg eller ville se dessa grundläggande problem utan i stället hejade på med glada tillrop att Saab skulle fortsätta på den inslagna vägen.

Det finns ju en berättelse om Saab som den kluriga innovatören med massor av unik kompetens och massor av rallysegrar, frihjul och först med turbo i vanliga bilar och en rad exempel på div. tekniska detaljer och så avslutas berättelsen med ännu en mängd hurtiga tillrop.

Enligt citat från nedanstående länk ”Bosse ”Bildoktorn” Andersson uttryckte saken: ”I inget annat bilföretag i världen har så få konstruerat så mycket.”
Och det är denna berättelse som i evighet upprepas och upprepas.
Men denna berättelse är bara en romantisk saga som berättar det entusiasterna VILL se, de blundar för allt det andra som också hör till historien.
Jag skulle hällre säga ”I inget annat bilföretag i världen har så få TVINGATS FÖRSÖKA konstruerat så mycket.”
Och misslyckats, för det är ju inte ” självreparerande stötfångare och joniserande bränslesensorer.” Som ska tillverkas utan BILAR!!! Tydligen har man missat den lilla detaljen…
Försök åka omkring på en stötfångare med hjälp av en bränslesensor, det kommer garanterat att bli knepigt…

Det är helt Saabs eget fel att man kört rejält fast i leran.
Saab hade aldrig kapacitet att ta fram egna bilmodeller och motorer, allt var ett nödrop där man precis klarade av det med hjälp utifrån, sista gången från Fiat och Scania.

Alla de kluriga tekniska detaljerna, de kom främst till genom nödens lag…
Saab hade otroligt svårt att ta fram helt nya bilmodeller utan fick istället inrikta sig på att försöka sälja de gamla genom ständig utveckling och ständigt nya detaljer och utrustning.
Och att bara plocka in vanlig utrustning som alla andras insåg de skulle inte hjälpa stort utan Saab måste ha något annorlunda att erbjuda för annars skulle de nya detaljerna inte få tillräckligt stor uppmärksamhet för att synas i mängden.

Andra ingenjörer och tekniker hos andra biltillverkare hade också massor av idéer, inte minst hos Opel, men de fick blankt nej från sina företagsledningar, medan man på Saab tog emot allt med öppna armar.
Detta därför att de andra inte var i lika desperat behov av nya detaljer som Saab, om de började sälja dåligt var det bara att ta fram en helt ny bil, Saab kunde inte göra det.

Det var självklart att Saab med en sådan bakgrund och så dåliga meriter inte skulle få utveckla egna bilar under GM när den tekniska konkurrenten hette Opel.
Opel var och är ett av världens mest framstående tekniska utvecklingscentrum med oerhörda kunskaper och erfarenheter hundrafalt överglänsande Saab, vad hade Saab för chans att hävda sig mot det?

Det är inte orättvisa, utan den hårda verkligheten där det är faktiska resultat som räknas och inte prat.

Redan 1937 firade Opel 75 årsjubileum som företag, hade över 22 000 anställda, behärskande
40 % av den tyska marknaden, Sveriges mest sålda bil, var Europas största biltillverkare och världens största cykel och motorcykeltillverkare med en produktionssiffra på 2.6 miljoner exemplar.
FACT IS KING, så brutalt är livet.

Nu är problemet att även om någon köper Saab så kommer förlusterna att fortsätta minst tre år till, 9-5 kommer att sälja för lite för att rädd Saab, en helt ny 9-3 krävs och även med extrem fart är det omöjligt att göra på kortare tid än 3 – 4 år, någon måste investera ytterliggare 20 – 35 miljarder innan en vinst KANSKE blir möjlig, har någon av de aktuella köparna den kapaciteten?

Även om någon köper är Saabs möjligheter att överleva i nuvarande storlek obefintliga.
Nu krävs underverk.

Vad vill du ha sagt?

Att Opel är ett äldre, större företag än Saab?
Det har ingen förnekat.

Problemet är GM.

GM har ju jävlats med Opel också.
Den tarvliga hanteringen av försäljningen till Magna till exempel.
Eller att utse Saab till någon slags premium-Opel utan att ge resurser till vare sig Opel eller Saab.

Problemet de senaste tjugo åren har varit en usel ägare. Detta är omvittnat.
Opel har haft samma ägare och hade kanske också haft en bättre position utan GM. För även Opel har byggt rätt jolmiga bilar på sistone. På sextio och sjuttiotalet byggde Opel bilar med en vill-ha känsla som Vectra aldrig nådde upp till.

Jag hoppas och tror att Saab överlever. De kommande modellerna är för bra för att inte produceras. Oavsett vad som hände på sjuttiotalet, eller nittiotalet.

Vad kommentarerna här borde handla om är att Saab-nedläggningen uppenbarligen möter uppmärksamhet inte bara i Sverige, utan även i Tyskland (we-rescue-saab) och USA, åtminstone bland märkesentusiasterna.

Det där att Saabnedläggningen bara engagerar i Sverige är alltså inte helt sant.

Frågan är också om GM var beredda på det eller om de trodde att det inte skulle bli några reaktioner när de la ned Saab.
Jag kan mycket väl tänka mig det senare, ty GM tycks ha haft oerhört svårt att förstå märkesskälen hos Saab.

Och de är det inte ensamma om.

Saab gör några av världens säkraste personbilar, det är bevisat många gånger om.
Saab var det märke som introducerade kombinationen körglädje och framhjulsdrift.
Saab var det märket som fick stil på personbilsturbon (de var inte först med turbo dock!).

Jag har aldrig riktigt förstått varför ingenjörer är kufar istället för inovatörer så fort de jobbar på Saab.

Ett exempel ur Niklas inlägg:
"Andra ingenjörer och tekniker hos andra biltillverkare hade också massor av idéer, inte minst hos Opel, men de fick blankt nej från sina företagsledningar, medan man på Saab tog emot allt med öppna armar." Den underörstådda fortsättningen är att man var idioter på Saab som välkomnade produktutveckling!

Det är ju dumheter! Saab har delvis själv bidragit till att sitta i den sits de gör idag, det ligger rätt säkert rätt mycket i det, men de hade ju inte haft det LÄTTARE om de dessutom inte gjort den lilla produktutveckling de gjort!