Hyundai ix35: Vi provkör nygammal mellansuv

Hyundai har haft stora framgångar i de mindre suv-klasserna. När ix35 nu ersätter Tucson hoppas koreanerna på nya framgångar. Vi har provkört och vet om det finns fog för förhoppningarna?

Utvecklingen har gått med stormsteg inom segmentet mellanklass-suvar (eller, rättare, crossover) där Hyundai var väl representerade och som starkast runt år 2005. För fem år sedan var ungefär var femte mellanklass-suv som såldes i Europa en Hyundai Tucson. Sedan dess har försäljningen klingat av och konkurrenterna jagat ikapp.

Segmentet är fortfarande under tillväxt, flera japanska konkurrenter har redan lanserat eller kommer att presentera nya modeller som ska slåss mot de etablerade storsäljarna, exempelvis Volvo XC60, VW Tiguan eller Ford Kuga.
In i detta getingbo kastas nu Hyundais ersättare till Tucson, nya ix35. Femsitsig, modernt formgiven efter rådande bilmode samt med en rad olika alternativ på drivlinessidan. Dock, ingen hybridlösning ännu.

Fronten på nya Hyundai ix35, som onekligen har vissa likheter med Ford Kuga, är formgiven för att skapa Hyundais nya ansikte och märkesidentitet, frontdesignen kommer alltså att dyka upp i flera nya modeller framöver.


Formgivningen av bakdelen med en högt sittande, bred och låg bakruta är snygg men bidrar dessvärre inte till den bästa bakåtsikten. Att sidorutorna är avsmalnande vid C-stolpen gör även att sikten snett bakåt är mindre bra. Och någon "döda-vinkelvarning" har Hyundai ix35 inte fått.
Framåt - samt även rakt uppåt - är sikten däremot utmärkt. Som tillval kan nämligen nya ix35 utrustas med ett rejält panoramaglastak. Då upplevs den rymliga kupén som ännu ljusare och luftigare.

Nya ix35 är klart större än föregångaren Tucson, längden har ökat med hela åtta centimeter. Även ökat axelavstånd, nu 2,64 meter, bidrar nu till goda utrymmen, både i kupén och lastutrymmet.


Interiören är tydligt modern med många inslag av borstad aluminium och Hyundai verkar nu ha lärt sig att nödvändiga instrument inte måste förpackas i gråtrist, simpel plast.
Däremot lär aluminiumdekoren på ratten vara svinkall vintertid, handskar lär behövas och då blir det väldigt glatt istället.
Bortsett från den detaljen har Hyundai satsat lite mer på säkerhet. Förutom nödvändiga krockkuddar och -gardin är ESP samt aktivt bromsljus med varningsfunktion standard i ix35.

Fem varianter av nya ix35 kommer att säljas i Europa till att börja med. Först kommer en tvåliters bensinare på 163 hästar samt två tvåliters turbodieslar på 136 respektive 184 hästar. Senare, under hösten 2010, kommer även en 1,7-liters turbodiesel på 116 hästar samt en 1,6-liters bensinare på 140 hästar.
Tvålitersdieseln på 184 hästar har senaste commonrail-teknik samt turboladdare med elektroniskt styrda turbinblad, allt för att göra turbofördröjningen så liten som möjligt.
När vi rullar igång märks detta tydligt, motorn svarar rappt på gaspådrag. Redan runt 1.800 varv arbetar motorn med maximalt vridmoment (383 Nm). Normalt går kraften huvudsakligen till framhjulen men så fort gaspedalen pressas ner överförs blixtsnabbt en del av kraften till bakhjulen.
Nackdelen med denna kraftuppdelning är att motorkraften ibland "läcker ut" i styrningen som annars är både direkt och på ett bra sätt förmedlar vad framhjulen har för sig.

Nya ix35 är lite hårt fjädrad men kränger ändå ganska duktigt vid kurvtagning, något som kan upplevas aningen skrämmande i början.
Den hårdare fjädringen gör också att chassit lite motvilligt slukar korta gupp - långa ojämnheter sväljer fjädringen däremot helt utan besvär.

Den sexväxlade automaten växlar snabbt och ofta, ibland även lite för ofta. Den manuella sexväxlade lådan passar istället den starka dieselmotorn bättre, även om den sjätte växeln kunde gjorts mer som överväxel. Då hade också den nya motortekniken med ny typ av injektorer samt fem arbetstakter kunnat utnyttjas bättre för att spara bränsle.