|
VW
Caravelle 2,5 TDi Snålbussen Volkswagen har en lång tradition av att bygga bussar, men den senaste generationen Caravelle har inte mycket gemensamt med ursprungsmodellen, det enda är väl just busskänslan.
Testbilen var utrustad med snurrbara fåtöljer istället för mittensäte bak, för högre komfort med armstöd och för improvisarade minikonferenser. Tyvärr sitter inte säkerhetsbältena till de platserna fast i stolsryggen utan i karossen, med bälten i stolen hade man kunnat sitta baklänges även under färd! Benutrymmet är generöst, vill man ändå ha en 40 cm extra lång Caravelle kostar det dessutom bara 10 000 kronor. Sikten framåt är dock begränsad eftersom man sitter mycket lägre i den bakre regionen än där fram alltså inte idealiskt för barn. Ute på vägen uppför sig VW Caravelle bra, den kränger dock en hel del i kurvorna. Fjädringskomforten är också bra men den upplevs lite småstötig utan last. Motorn i testexemplaret är en femcylindrig diesel på 150 hk. På låga varv inne i stan känns den rapp och dragvillig men på landsvägen är inte den känslan kvar längre, det krävs nedväxling vid omkörningar. Belöningen kommer i form av en för biltypen mycket låg förbrukning. Det går lätt att klara sig på 7 liter /100 km! En viss skillnad till stora USA-vans. Karossen fungerar som ett segel när vinden kommer från sidan vilket gör bilen mycket vindkänslig, bakändan blir väldigt lätt. Bagageutrymmet är mycket stort. Man kan enkelt lyfta in barnvagnen utan att fälla ihop den och samtidigt rymma resväskor eller golfbag, smidigt. Är man i bilköpartankar och i behov av utrymme för stor familj så är givetvis Caravelle ett alternativ till en USA-Van. AV
|
||||||||||||||||||||||||||||||