300 km/h. Vem har inte kört supersportbilar på tv-spel? Vi beslutade oss för att göra det i verkligheten, på den italienska Nardo-ovalen. Uppdraget är enkelt i teorin men tufft för två bilar som slaktade remmar. Vilken produktionsbil är snabbäst i världen? Bakom spakarna den rutinerade autobahn-räven Wolfgang König.Bilen måste ligga rakt ovanför det tunna spår i asfalten som finns cirka två meter från räcket på Nardobanans banking.
Driv iväg några decimeter i sidled och du behöver någon kilometer för att återta den förlorade hastigheten. Närkontakt med räcket är förstås ännu värre.
Den doserade kurvan tycks svänga för evigt åt vänster men i praktiken repeterar den sig efter ungefär två och en halv minut, beroende på vilken bil du kör, och hur mycket du vågar gasa. Banan är totalt 12,6 kilometer.
På bilderna skiner solen, men det var bara den korta lunchstund då vi lyckades låna banan för en snabb fotografering. Nardo är nämligen navet i bilvärldens högfartstester där i stort sett alla biltillverkare samlas. Ingen annanstans kan man året runt, uret runt, köra över 300 km/h.
| Aston Martin Vanquish |
 |
 |
| Modern britt. Vanquish finns endast med paddelstyrd automatlåda; vänster betyder en växel lägre. Med en verklig topphastighet på 316 km/h överglänser testbilen fabrikssiffran! V12 på 460 hk och 542 Nm. |
|
Nardobanan är bokad månader i förväg och först när biltillverkarna låst in sina prototyper blir banan vår och då är klockan åtta på kvällen. Det är mörkt, termometern visar på kyliga tre grader plus, men månen är vaken.
På vår parkering finns fem av världens snabbaste produktionsbilar. Tre har frontmotor, en mittmotor och två har motorn bak. Tre V12:or, en V8 och en boxersexa. Alla utom en driver på bakhjulen. Vikten pendlar mellan 1 446 och 1 974 kg. Hästkrafterna mellan 460 och 580. Priserna mellan 1,2 miljoner till 2,6 miljoner.
Men vilken är snabbast?
Först ut är Aston Martin Vanquish. Bara att få tag på en testbil var ett äventyr. Till sist fick vi låna Astonchefen Ulrich Bez egen bil.
Skulle vi ge ett pris för det mest fantastiska avgasljudet skulle det utan tvekan gå till Aston. Inte ens Lamborghinis V12 låter lika förförande på öppna spjäll.
| Ferrari 550 Maranello |
 |
 |
| Klassiskt italienskt. Vem kan motstå Ferraris växelspakskuliss och en hastighetsmätare som tar slut vid 340 km/h? En Ferrari-tolva på 5,5 liter och 485 hk är inte heller fel, men i detta sällskap räcker kraften inte, dessutom sköt den generatorremmen... |
Ljudet när Aston Vanquish sveper förbi i natten på den jättelika ovalen och ljudet kommer och försvinner i fjärran likt ett jetplan på full gas är så vanebildande att vi flera gånger vinkar förbi bilen på sitt invarv bara för att få njuta av den Cosworthbyggda V12:an än en gång.
Men trots det underbara ljudet imponerar inte Vanquish på detta gäng när det gäller ren och rå acceleration. 1 863 kg är en hel del att förflytta och Cw-talet på 0,35 är inte heller lågt. Motorn är desutom näst svagast.
0-100 km/h på 5,6 sekunder är inte superbilssnabbt och till 200 km/h är den avhängd med sex sekunder. Men just som vi var beredda att avskriva Aston tycks bilen komma in i en andra andning strax efter 200 km/h och kör faktiskt förbi Ferrari 550 Maranello till 300 km/h.
Toppfarten blir till slut 316 km/h och i den riktigt höga hastigheten är Vanquish stabil, att hålla den på rätta linjen går bra.
Nummer två är Ferrari 550 Maranello. Visst, Maranello är en gammal modell som snart får några extra hästkrafter och några färre kilon i en EVO-version. Men ett test av världens snabbaste bilar utan en Ferrari på startlinjen skulle inte vara rätt.
Ferrari var därför inte överdrivet angelägna att lämna ut en testbil, men vi hittade en tysk Ferrarihandlare som ställde upp.
| Lamborghini Murciélago |
 |
 |
| Al dente! Mer hårdkokt än nya Lambo finns inte. Ur avgaspiporna kommer hårdrockmusik, hastighetsmätaren lovar mycket om jättemaskinen levererar mest. |
|
Efter 200 km/h känns det som om någon dragit åt handbromsen ett snäpp. Ferrarin blir dessutom lite "bred" på vägen när hastigheten ökar. Bakvagnen blir en aning slingrig och man måste styra lite hela tiden för att hålla kursen. Efter en mindre evighet når så 550 en toppfart på 306 km/h – långsammast i gänget och 14 km/h lägre än vad fabriken anger.
Märkligt nog för en Ferrari är ljudet också en besvikelse, inte ens på full gas låter den riktigt entusiasmerande. 550 Maranello är å andra sidan en bekväm, tyst, rymlig, lättkörd långfärdsvagn, jämfört med Lamborghini. Men det spelar ingen roll här.
Bil nummer tre som får rulla ut i månskenet är Audis stolthet Lamborghini Murciélago.
Förkrossande. Det är ordet som bäst beskriver Murciélagos prestanda. Den mäktiga V12-motorn på 6,2 liter är inte bara störst utan också starkast – 580 hk vid 7 500 r/min och 650 Nm vid 5 400 varv.
Murciélago saknar kanske den visuella dramatiken från gamla Diablo GT, men den drar definitivt blickarna till sig. Trots detta finns det inget som riktigt förbereder dig på det som händer när Lambon försvinner iväg för första gången. Inifrån den eleganta karossen kommer ett infernaliskt vrål, marken vibrerar och hårstråna reser sig. Fyrhjulsdriften skickar iväg bilen löjligt snabbt till 100 km/h (3,6 sekunder), men 0-200 på 11,4 säger kanske ännu mer.
Murciélagon ryter och piskar sig våldsamt upp till 330 km/h och uppe i toppfart rullar den stabilt så som en riktig höghastighetsbil ska. Hatten av!
| Mercedes SL 55 AMG | |
 |
|
| Effektiv tysk. Hastighetsmätaren är bara graderad till 300 km/h, men så är bilen egentligen toppfartsbegränsad till 250! Kompressormatad V8 ger 476 hk och 700 Nm! |
 |
Att sätta sig i Mercedes SL efter Lamborghinin visade sig vara helt rätt.
Utan att ha några superbils-divalater som astronomisk prislapp, obekväm sittställning, stora vingar, usel sikt eller ens ett riktigt sportbilsnamn, kör AMG-versionen i klartext skiten ur alla andra upp till 300 km/h!
Det är bara att föra växelväljaren i läge D, trycka in sportläget och sedan hålla pedalen stumt mot durken. Ett kort tjut från drivhjulen och sedan slungas bilen iväg i ett våldsamt tempo.
Hur lätt som helst! Upp till 200 km/h är visserligen Porsche GT2 och Lamborghini snabbare, men sedan är det AMG-dags.
Det lägsta luftmotståndet med Cw 0,29 och det otroliga vridmomentet är svar på frågan hur det är möjligt. Och väl i fart är SL AMG så stabil att vår testförare passade på att trycka in knappen för stolsmassage.
Toppfarten noteras till 325 km/h. Tänk om också Lambon fått stryk!
| Porsche 911 GT2 | |
 |
|
| Tysk racebil. Bara sex cylindrar och 3,6 liters slagvolym. Men tack var turbo utvinns 476 hk. Porsche väger bara 1 446 kg, det är 578 kilo mindre än Mercedes SL AMG. |
 |
|
Den låga vikten och det härliga greppet ger den näst snabbaste tiden till både 100 km/h och 200 km/h. Men i högre hastigheter straffar sig Cw-talet på 0,34, samt den i gänget minsta motorn. Bakvingen bygger upp ett rejält marktryck och i kombination med den lite mjuka fjädringen betyder det en riktig handfull. Vid 315 km/h bromsas accelerationen av varvtalsstoppet. Det blir en lite pinsam fjärdeplats för racerbilen Porsche.
Slutsatsen av testet är alltså att Lamborghini bygger världens nu snabbaste produktionsbil.
För folket från Sant´ Agata som bevittnat kampen blev det nästan för mycket. De knöt nävarna som efter en VM-final i fotboll och deras ögon glänste.
Ingen från grannbyn Modena var på plats, och lika bra var det. Resultatet var nedslående och generatorremmen gick av. Men revansch kommer förmodligen att krävas av Ferrari 550 Evo.
För Aston Martin Vanquish, som slog fabriksuppgiften med 11 km/h, och som dessutom har en huvudroll i nästa Bondfilm, var nattens resultat inte dumt.
Hårdkokta Porsche presterade exakt vad de själva uppgivit, självklart. Men att bli frånåkt av en komfortkryssare som Mercedes SL kan inte kännas rätt. Nya superporschen Carrera GT med V10-mittmotor måste fram – och det rejält snabbt!
Till sist, tänk om nattens överraskning Mercedes SL AMG hade snott titeln världens snabbaste produktionsbil framför lyktorna på alla andra!
Nu stoppade en brusten drivrem till kompressorn framfarten, men annars...
H D SUEFERT
ALLA
FAKTA OM BILARNA
När man färdas i 250 km/h är man tacksam om man har en välbalanserad bil med jämnt tryck på alla fyra däcken, bra däck och framförallt bra bromsar. Många bilar klarar den hastigheten ganska bekvämt.
I en supersportvagn är det en smal sak om bilen är välbalanserad. Men när man passerar 300 km/h händer det dramatiska saker. Kraven på balans i bilen ökar i kubik för varje km/h. Allt man inte märkt förut blir dominerande faktorer, och tyvärr finns det ingen genväg till att upptäcka dessa faktorer. Som förare måste man plocka fram 100 procent känsla och koncentration. Syinintrycken försvinner och du befinner dig i en tunnel av färger. Du har bara ett fokus och det är kurvan som du anar någonstans långt fram i färdriktningen.1989 körde jag 394 km/h på Le Mans, pulsen ökade varje gång jag kom till raksträckan, det är inte behagligt och man tänker på punkteringar. Min respekt för hastighet är enorm, något alla som tävlar känner. Om skillnaden mellan 250 km/h och dryga 300 är enorm kan ni tänka er 394 km/h... Huuuh.