Näringsministern och regeringen säger nej till stöd för att hjälpa General Motors. Därmed ser framtiden mycket dyster ut för Saab, som knappast kan förvänta sig så mycket från GM. Beskedet kan mycket väl vara början på slutet för Saab som personbilstillverkare.
För bilbyggarna i Trollhättan är onsdagen den 18 februari en dyster dag. Framtiden ser mörk ut, men nu återstår att se hur GM svarar på regeringens besked.
Klockan 11.05 inledde näringsminister Maud Olofsson den presskonferens som syftade till att kommentera General Motors framtidsplan, som kom under tisdagsnatten. Olofssons besked var en upprepning av det hon tidigare sagt – staten vill inte bli ägare till bilindustri.
”Till att börja med vill jag säga att jag är djupt besviken på GM, att man inte själv vågar säga sanningen, nämligen att man har tagit sin hand från Saab” sa Maud Olofsson. ”GM har inte skött sitt ägande, och gör det inte heller nu. Man lägger över ansvaret på de svenska skattebetalare.
”Det kommer att vara en process nu fram till slutet av mars. Vi vet inte vad som händer förrän den amerikanska regeringen sagt sitt. Det råder därför också en stor osäkerhet om vad som ska hända med Saab.
”Min tidigare ståndpunkt ligger fast: svenska staten är inte beredd att äga bilfabriker. I det här läget är GM hårdnackade förhandlare, det är så många jobb som äventyras. Men GM har även avvecklingskostnader, till exempel till återförsäljare. I den stund vi tar över ägandet och tar vi också över avvecklingskostnaderna. Vi är inte beredda på att äventyra skattebetalarnas pengar.”
”Skattebetalarna har inte bett om att äga bilfabriker” fortsatte Maud Olofsson. ”Historien lär oss om varvskrisen, där staten satsade 100 miljarder kronor i dagens penningvärde och inte fick ut något.”
”Vi måste se sanningen i vitögat. Det är mycket, mycket svårt att se hur GM skulle orka ta ett ägaransvar för Saab. Vi stänger dörren för svenska regeringens sida. Det är inte vår strategi att äga bilfabriker. Fram till 2010 behövs 8-10 miljarder till Saab, varav vi ska gå in med 5 miljarder. Detta är inget realistiskt alternativ. Om GM inte kan få lönsamhet, vad har vi för underlag för att få lönsamhet?
”Saab innehåller väldigt många duktiga bilarbetare. Det kunnandet ska vi försöka göra något av. Vi har förslag på forskningsbidrag. Vad kan leda till nya industrigrenar? Ju snabbare vi gör det, desto bättre. Kunnandet som finns kan utvecklas till andra områden, utanför fordonsindustrin. Vindkraftverk, till exempel. Vi ser ett ökat intresse för plugin-hybrider, elbilar, och liknande. Låt oss se vad som kan gå att göra där.”
På frågan om det finns någon realistisk framtid för Saab var Maud Olofsson tveksam:
”Den realistiska vägen är rekonstruktion. Men det är inte regeringens sak. Jag kan inte svara på om Saab kan leva vidare. Vi tillhandahåller verktyg för bra affärsidéer.
Maud Olofsson var också kritisk till General Motors förmåga att möta kundernas krav på mera bränslesnåla bilar. Sedan hon besökte bilsalongen i Detroit för två år sedan har inte mycket hänt.
”GM har en hel att bevisa” sa Maud Olofsson. ”Man häpnar inte direkt över det nytänkande som GM levererar. De förstår inte behovet av miljövänliga bilar. Det är därför de går runt med håven i hand hos olika regeringar och ber om pengar.”
