Svenska Spel kan ställa in all verksamhet kommande vecka. För ingen kommer att vinna något. Farsan har förbrukat hela Sveriges turreserv.

I lördags kom telefonsamtalet alla fruktar. Min mamma ringde med gråten i halsen och berättade att min pappa varit med om en allvarlig trafikolycka och var förd till sjukhus. Mycket mer information än så fanns inte i det läget.
Alla som en gång upplevt detta vet hur det känns. Rädslan rusar som starkström genom kroppen. Fantasin spelar upp scener i hjärnan som får The Texas Chainsaw Massacre att kännas som något från Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter.
Jag slog på min iPhone och surfade upp lokaltidningens hemsida och såg notisen från olyckan som då toppade deras nyhetsrapportering.
"En trafikolycka har inträffat… Räddningstjänst och ambulans är just nu på plats… Mer information inom kort…"
Inte heller där fanns någonting om min fars fysiska tillstånd. Bildmaterialet var däremot talande. En XC70 på taket, nerborrad i ett dike och med höger framhjul bortslitet. Hur hade de fått ut honom ur vraket. Och framför allt – hur mådde han?
Ett fint bevis för att Volvos säkerhetssatsning räddar liv varje dag året runt. En extra eloge till Vägverket för deras fina avåkningszoner.
Telefonen ringde hit och dit den kommande timmen. Till slut fick vi besked. Han hade haft tur. Eller rättare sagt, Svenska Spel kan ställa in all verksamhet den kommande veckan. Inga trisslotter, inget trav, inget lotto, inget stryktips. Ingen kommer ändå att vinna något. Min farsa har nämligen förbrukat hela svenska folkets turreserv och klarat sig undan med några blåmärken.
Så här gick det till. På väg hem från ett möte hade han, som de flesta av oss gör, slagit på radion och satt på farthållaren. Han crui-sar fram längs E14 i godan ro. Plötsligt drar ett rådjur över vägen precis framför bilen. Han girar reflexmässigt och går av vägen. Bilen hugger tag i underlaget och voltar våldsamt både i sidled och längsled. Sedan är det upp till Gud och 80 års fokusererat krocksäkerhetsarbete hos Sveriges ledande personbilstillverkare. Tack Volvo för att ni aldrig gav upp! Trots att det visat sig mycket svårt att kränga bilar med säkerhet som främsta försäljningsargument.
Tacksam över utgången kan jag inte bortse från att olyckan i viss mån sätter fingret på vad veckans krönika skulle ha handlat om redan från början. Något som stört mig en längre tid. Nämligen att "åka bil". Ett fenomen som blivit allt vanligare de senaste åren.
Folk har tydligen slutat köra sin bilar. På svenska vägar lyssnar vi istället på talböcker och skickar sms i 140 blås. Vissa äter frukost, andra genomför regelrätta brottningsmatcher med barnen. Förra veckan passerade jag en dam på motorvägen som satt och sminkade sig bakom ratten. I över hundra knyck.
Tacka fan för att det smäller.
En av anledningarna till denna utveckling heter märkligt nog Aktiv Säkerhet. Alltså inte den gamla hederliga typen av krocksäkerhet som varit Volvos signum genom åren. Deformationszoner, trepunktbälten, SIPS (Side Impact Protection System)… sånt som marknadsförs med våldsamma krockprovsbilder som berättar att en krock kan överlevas men ändå bör undvikas så långt det går.
Det som säljer bilar 2009 är coola James Bondinspirerade säkerhets-features som verkar hämtade direkt från Secret Service Q Branch. Vi snackar radar, sjävbromsande bromsar, självstyrande styrning, kameror som ser genom mörker och dimma, läser av vägskyltar och vägmarkeringar. Det senaste är sensorer som läser av oss människor och säger till att vi är för trötta för att köra bil. Något vi uppenbarligen inte kan avgöra själva.
Systemen ger en uppfattning om att vi är osårbara i våra bilar och får oss att dra slutsatsen att bilkörning är något man kan hålla på med utan att tänka, utan att vara alert, fantasifull, beräknande och synisk.
Vi behöver bilar som inger respekt. Som får folk att fatta att bilkörning är livsfarligt. Bilar som gör körning spännande i 50 km/h istället för i 250 km/h.
Om du inte har senaste numret, köp det i vår digitaltidningskiosk (klicka här). Det går snabbt och kostar bara 29 kronor.