Måndagen den 7 februari blev det obligatoriskt med varselljus på nya bilar, eller ”daytime running lights – DRL” som det kallas inom EU. Förhoppningen är att varselljusen bidrar till färre olyckor, något som flera undersökningar visar att de kan.
Lagen om varselljus har varit på väg i flera år och med vetskap om detta har biltillverkarna frivilligt infört tekniken. Audi var tidiga med att utnyttja varselljusen, DRL, för att skapa en optisk identitet.
Alla personbilar och lätta lastbilar som säljs inom EU måste ha varselljus monterat och denna lag gäller från och med i måndags, 7 februari. I Sverige har vi haft lag om varselljus dagtid länge, ända sedan 1977, och Volvo hade redan på Amazonen möjlighet att köra med ett speciellt varselljus (ej halvljus) och 1975 blev det standard på 240-modellen. Även Saab införde tidigt varselljus.
På våra breddgrader är skymningsperioden relativt lång och i halvskumma ljusförhållanden ökar risken för att ett ankommande fordon inte upptäcks i tid. Men även vid solljus kan varselljus vara effektivt för att se mötande fordon, speciellt i skuggiga partier eller vid motljus. Lagen om varselljus togs 2008 och börjar gälla från 7 februari, lastbilar och bussar måste ha varselljus från augusti 2012.
Nyttan av varselljus har utretts av EU och man hoppas på 3-5 procent färre olyckor när alla kör med varselljus. Över 35.000 dödsolyckor rapporterades inom EU under 2009 och det skulle i så fall betyda 1.050-1.750 färre döda per år.
"Daytime running lights, DRL" ska användas med i övrigt släckt belysning. DRL är i de flesta fall detsamma som lysdiodteknik och den är mycket energisnål, jämfört med vanliga halogenlampor (cirka 10 procent av halogen). Lysdioder är dessutom långlivade. Genom att bara ha varselljusen tända räknar EU också med att spara en del bränsle och därmed minska koldioxidutsläppet.
Till skillnad mot halvljus (1 grad nedåtvinkel) och dimljus (2 grader nedåtvinkel) tillåts DRL att lysa uppåt. De moderna varselljusen är därmed bländande, till viss del, men det anses nödvändigt för att nå den uppmärksamhet som man söker med relativt liten ljuseffekt.
När skymningsljuset blir mörkt ska man gå över till halvljus, då moderna varselljus bländar. De flesta nya bilar har automatik som slår om till halvlljus, även om ljuset tillfälligt blir sämre (tunnel, garage).
Vid mörkerkörning är det viktigt att ha bra belysning. Förare från 40 år och uppåt bör absolut överväga att lägga till xenonbelysning då mörkerseendet försämras med åldern. Olyckor nattetid får ofta en värre utgång än de på dagtid. Bara en fjärdedel av alla bilfärder utförs mellan 19-08, men de mörka timmarna innehåller hela 40 procent av alla dödsolyckor.