Dackevall: Spritpropaganda
Gunnar Dackevall - 2007-02-07 09:10Spritkrönikan i nummer 2 utlöste en lavin av åsikter. Här fortsätter spritpropagandan...
Den som anser att sprit och bilkörning inte hör ihop får anledning att ompröva sin åsikt vid ett besök i Brasilien, där man har tankat alkohol i sina bilar ända sedan 1970-talet. Nyligen hemkommen från semesterparadiset Natal kan jag konstatera att till och med E100, alltså 100 procent etanol i tanken, fungerar bra i ett land där temperaturen sällan faller under 20 grader.
Jag hyrde en Volkswagen Parati "Track & Field", en "stor kombi" enligt brassarna, i storleksklassen Polo Variant ungefär, försedd med lite högre markfrigång och antydan till hasplåt under motorn. Liksom majoriteten av bilparken som tillverkas och säljs i Brasilien har Parati en flexifuelmotor som kan köras på bensin eller alkohol i valfri blandning. På ren sprit får man veva lite extra på startmotorn för att den skall tända till, annars går den precis som vilken bensinare som helst.
Brasilien är, i konkurrens med USA, världens största producent av etanol och den framsynta satsningen i kölvattnet av 1970-talets oljekris har givit landet en mycket positiv effekt på bytesbalansen. Nästan hälften av allt bränsle som säljs på hemmamarknaden är etanol vilket har minskat importen av olja stort, samtidigt som exporten nu skjuter i höjden. Japan och USA är de största importländerna, men även Sverige har nu seglat upp som en viktig handelspartner.
Fram till 2010 räknar man med att kunna öka sin export med nästan 100 procent tack vare att nya produktionsfaciliteter som utvinner alkohol ur saften från sockerrör byggs upp i rasande fart och nya arealer för odling finns att tillgå.
Brasilien är ju ett enormt land, och kostnaden för framställningen av etanolen är lägre än i något annat land; bara cirka kronan per liter. Pumppriset i Brasilien är knappt sex kronor, att jämföra med bensinen som kostar knappt nio kronor, vilket gör det rejält lönsamt att köra på spriten.
Intresset kring etanolen antog smått hysteriska proportioner häromveckan när George Bush flaggade för stora subventioner för att femdubbla den inhemska produktionen av etanol och minska den totala förbrukningen av bensin med 20 procent under de närmaste tio åren.
Att USA nu väljer att göra det etanolvägen är väntat men inte okontroversiellt; för den amerikanska bilindustrin innebär det långt mindre investeringar att modifiera dagens teknik för alkohol än att på kort tid tvingas ställa om helt till nya drivsystem, där man har ett hopplöst underläge jämfört med de japanska konkurrenterna.
En storomställning av spannmålsproduktionen (främst majs i USA) till transporter medför ju också ett minskat utbud av mat i världen, vilket kan driva upp priserna och ytterligare spä på svälten för de fattigaste i världen.
Den planerade ökningen av produktionen i Sverige är i första hand tänkt att ske på mark som ligger i träda, med reservation för att exporten av spannmål väntas minska när de ekonomiska incitamenten för att sälja det för etanolproduktion ökar.
I länder som Brasilien, där enorma arealer fortfarande ligger öde och väntar på att odlas upp, är det idealiskt att ställa om till sprit. I Sverige, med våra enorma arealer av skog, borde förutsättningarna vara lika bra - kanske med syntetdiesel som slutprodukt från biomassan snarare än etanol.

































































Skriv kommentar
Läs alla kommentarer