Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Jag har själv varit snubblande nära att skriva på Bensinupproret 2.0, så besviken är jag på hur politiken hittills hanterat klimatomställningen. Fokus har varit på att sänka priserna på elbilar i garaget och solceller på taket, medan den som knappt har råd med full tank och har svårt att få ihop till hyran är bortglömd och övergiven.
Men ännu har vi inte Gula västar som i Frankrike. De hundratusentals människor som skrivit under upproret, har inte skridit till handling. Det ger oss tid att ändra fokus på klimatomställningen så att vi enas som land – inte splittras. Jag har fem tankar:
1. ”Pay as you drive” i fokus. Den som kör bil i storstadens stadskärna bör betala mer än den som kör på landsbygden – både för att bilen gör mer skada i innerstan och för att det finns fler alternativ till bilen där. Vi har redan trängselskatten i Stockholm och Göteborg, och en kilometerskatt på tunga fordon är på gång. Bygg vidare på detta!
2. Ställ om befintliga bilar till förnybart. Den som har en några år gammal bil kan bli fast i ett allt dyrare fossilberoende. Inför en bonus för konvertering av befintliga bensin- och dieselfordon till biogas, etanol eller biodiesel HVO.
3. Se till att begagnade miljöbilar stannar i landet. Begagnade elbilar och laddhybrider exporteras till Norge, gasbilar till Tyskland. Det drabbar den som vill kunna köra billigt, fossilfritt och utan oro för bensinpriset. En förändrad bonus, där en del betalas ut efter att bilen använts i några år, ger oss en grönare andrahandsmarknad där fler får råd att välja grönt.
4. Producera mer förnybart. 80 procent av biodrivmedlen som vi använder i Sverige importeras, med stor risk för kraftiga prisökningar eller brist när den globala efterfrågan nu ökar snabbt. För att säkra att biodrivmedel tankas billigt framgent, men också för fler gröna jobb, måste biodrivmedelsproduktionen i Sverige öka.
5. Avståndsbasera reseavdraget. Idag går huvuddelen av reseavdraget till bilister i storstadsområdena, och nära hälften är felaktiga eller fusk. När avdraget baseras på avstånd, oberoende av färdmedel, frigörs skattepengar som kan användas för att gynna den som saknar alternativ till bilen, samtidigt som samåkning stimuleras och avdraget görs mer träffsäkert.
Bensinupproret har som mål att bensin och diesel inte ska kosta över 12 kronor litern. För ett land som Sverige som till 100 procent importerar de fossila drivmedlen blir det mycket svårt att själva bestämma. Det skulle då också bli omöjligt att nå klimatmålet för transportsektorn, något som sju av riksdagens åtta partier står bakom.
Men upprorets inriktning bör vi ta till oss: i hela landet ska det vara möjligt att transportera sig till en rimlig kostnad.
