Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Jag har en massa tur i mitt liv. Även om jag är duktig på att gnälla om att allt kunde vara bättre är jag välsignad med två friska, välartade, trevliga, empatiska, och helt underbara barn. Om några veckor fyller min dotter 15, och min son är ett halvår från körkortsåldern. Hittills har de varit rätt billiga i drift, de har inte spelat hockey eller fått för sig att skaffa en häst eller någonting sådant, allt har flutit på bra utan stora barnutgifter.
Men häromdagen kom kallduschen. Med bara någon dags mellanrum kom sonen och visade upp sitt nya körkortstillstånd vilket betyder att han kommer att behöva en bil, och min dotter berättade att hon ändrat sig från tidigare utsago och i alla fall vill ha en moped.
Allt det här ger mig ångest av alla möjliga slag. Ångest över att min dotter ska sladda runt med moppe på vägar fyllda av idioter som inte kan köra bil, ångest över att jag måste övningsköra med sonen vilket troligtvis kommer förstöra vår väldigt goda relation, men även en enorm ekonomisk ångest, och ångest över vilken strategi man ska ha när man tar sådana här beslut, så jag tänkte att ni skulle få hjälpa mig.
Vi börjar med dottern. Hon vill ha en moped. Jag vill att hon ska få en moped. Hon nöjer sig med vilken moped som helst. Jag vill att hon ska ha en astuff moped. Jag vill att hon ska betala den själv. Men jag vill också ge henne en på hennes 15-årsdag. Jag vill lära henne värdet av pengar samtidigt som jag vill skämma bort henne så mycket jag kan. Vad ska jag göra?
Detsamma gäller egentligen sonen. Jag fick aldrig varken bil eller moped, jag började jobba vid 13 års ålder och betalade både min moped, en svart Yamaha DT, och min första bil, en röd Honda Civic 1,5 DL med superstor stereo, helt med egna pengar.
Men jag vill ju att de ska ha fina grejer? Sonen kommer ju behöva en manuell bil så att han kan lära sig att växla, men ska jag köpa en gammal skitbil åt honom eller en ny fin? Jag tycker verkligen att det här är skitsvårt för jag slits mellan att vilja ge dem allt jag kan och känslan av att det är bra för dem att jobba ihop till grejerna själv. Hur har ni gjort? Kan ni ge mig lite tips här så jag kommer vidare.
Känslan säger att det kanske varken blir den billigaste mopeden eller bilen, men jag kan ju försöka hitta en gyllene mellanväg? Sjukt svårt är det i alla fall.
En äkta Vespa tycker jag att dottern ska ha, men shit vad dyra de är i jämförelse med allt annat. Min första kärlek som någorlunda vuxen var Mercedes CL, har haft flera stycken och älskar dem, det är fortfarande en modern bil, tänk om jag kunde ge sonen en sådan? Finns CL63 AMG med manuell låda? Nej, det är ju helt idiotiskt, jag klarar inte det här, hjälp! Mejla mig på peder@automotorsport.se
