Som jag skrev för ett par veckor sedan hade jag lovat mig själv att inte spåra ur på bilsidan i år utan att försöka hålla igen. Fokus måste ligga på arbete och att tjäna pengar, inte på att göra av med dem. Det har varit alldeles för mycket storfräseri en period och kassakistan behöver fyllas på, inte tömmas totalt.

Jag berättade också att i samma veva som jag tog det beslutet hörde en vän av sig och tyckte att vi skulle köpa en Lamborghini Aventador, vilket går lite stick i stäv med vad mina planer för året var. Men hans argument var så bra. 

”Vi kan ju köpa en ihop, då kostar den ju nästan ingenting. Jag ska inte använda den så mycket, bara någon gång då och då, jag har ju redan en annan Lamborghini.” 

Jag började då tänka i banorna att en Aventador bör man ju ha haft innan man dör. För mig är det den ultimata sportbilen. Det finns några stycken som är snabbare, men enligt min mening finns det inte en enda bil där ute som har mer närvaro, som är hårdare, som är mer håll käften.

Kanske borde jag ha en Aventador som ett crescendo på min vansinniga bilresa. Om jag köper en Aventador kanske jag kan sätta mig ner i soffan sedan och säga att jag har haft allt. I alla fall allt som jag velat ha. Då kanske jag kan ha en mer normal bil utan att må dåligt.

Sagt och gjort, jag började leta. Det fanns några till salu men till slut var det mina gamla vänner på 7H bil i Kinna (där jag har köpt massor av bilar tidigare) som kom fram med den bästa dealen för oss. En mattgrå Aventador från 2017 som gått knappt 1.000 mil. Den var helt magisk och fruktansvärt välspecad. Med ett nypris på över 3,8 miljoner var det inte många rutor i tillvalslistan som inte kryssats i när Lamborghini i Malmö sålde den ny för ett par år sedan. 

När de dessutom gav mig en bra deal på att ta Ferrarin som de sålde till mig för 1,5 år sedan i byte var det svårt att motstå. Efter en del kohandlande fanns det inget val, det var bara att skriva under. 

Så nu längtar jag lite efter sommaren, kan man säga. Inte helt ångestfritt dock. Det här är utan tvekan den dyraste bil jag har ägt, men jag ser så otroligt mycket fram emot att sätta mig i den och dra igång den där vansinniga V12:an att jag nästan kan förtränga allt i det här som är idiotiskt. Men bara nästan. 

Jo, just det. Självklart har vi beställt raka rör till bilen. Den kommer bli den mest högljudda Lambon på svenska vägar – på några vägar alls, för den delen. Dessutom kommer den spruta eld, och inte bara småfjutta utan det kommer spruta eld på riktigt. 

Så råkar ni hamna bakom mig vid något tillfälle, håll avstånd. Och ännu viktigare, råkar ni hamna framför mig, kliv åt sidan.