Busgott![]()
En tjugofyra och sju! Däcken skriker, motorerna ylar och svetten lackar i pannan. Att vara snabbast i testlaget runt den lilla rallyslingan på Malmby flygfält är plötsligt minst lika stort som att vinna rallyVM. Snabba sportbilar ger en kick utöver det vanliga i alla lägen, men faktum är att små bilar som dessa kan vara minst lika roliga, åtminstone för en vanlig dödlig. Effekten och farten är givetvis lägre, men närvaron och fartupplevelsen i en GTI-bil gör upplevelsen minst lika intensiv. Ikonen för allt vad GTI heter, Golf GTI och dess utmanare, har idag växt ur kostymen och liknar mest "gubbe i hatt-bilar" jämfört med storheter som Golf GTI Mk1 och den största succén av dem alla, Peugeot 205 GTI. Till glädje för alla gamla fans av VW är Lupo en värdig arvtagare till bilen som myntade uttrycket GTI, det vill säga Golf. Toyota har långt ifrån denna historiska koppling till GTI-klassen, och Yaris TS känns inte heller som ett fullblod utan mer som en sportig kompromiss mellan GTI och komfortbil. Den 125 hästkrafter starka motorn i Lupo ger den 980 kilo lätta bilen fullt godkända pres-tanda. Med mätdatorn på plats och Malmby flygbas under däcken klockas Lupo till finfina 8,6 sekunder till 100 km/h, men då vill det till att tungan sitter där den ska.
Efter samma manöver med Yaris låter testdatorn meddela tiden 9,6 sekunder. Precis en sekund sämre än Lupo. Men om man får hålla tungan rätt i munnen i Lupo så vill det i Yaris till att alla andra kroppsdelar också hålls i med hårda nypor. Med tanke på att Yaris väger 70 kilo mer än Lupo och att motorn ger 19 hästkrafter mindre är dess prestanda fullt godkända. På den nyligen nämnda rallyslingan är skillnaden i varvtid inte mer än en sekund till Lupos fördel. Däremot är känsloskillnaden mycket stor. 1600-kubiksmotorn i Lupo på 125 hästkrafter råmar rått och ljudet ur de mittplacerade dubb-la avgasrören är helt rätt. Kraften drar iväg den lilla bilen i bra fart mot första kurvan. Full broms och ner på tvåan. Bromspedalen svajar en aning under fotens tryck och den rätta stumma känslan vill inte riktigt infinna sig. På gasen igen och in i högern. Krängningen är måttlig och styrskärpan bra, men känslan förtas lite av att bilen gärna vill hasa utåt över framhjulen. Säkert och tryggt utan några hyss, men lite tråkigt för att vara en GTI. Att VW medvetet satsat på säkerhet är tydligt då antisladdsystem är standardmonterat. Systemet fungerar fint, griper in snyggt och förhindrar avåkningar. Men nu, när det ska jagas varvtider, kopplar vi ur det... Yaris sprintar nästan lika fort, men den mindre motorn på 1,5 liter och 106 hästkrafter är mer symaskin än råbarkad GTI. Även ljudet är i tamaste laget. Bromsarna tar bra och känslan i pedalen är bättre än i Lupo. Yaris styr in bra men lite för kraftig servoverkan tar bort en hel del känsla. I stället för att understyra som Lupo vill Yaris gärna överstyra en aning. Fjädringen är dock i mjukaste laget och hängs rumpan ut ordentligt vill bilen studsa en aning i sidled. Denna känsla är inte allt för behaglig. Växellådorna är till skillnad från gårdagens GTI-bilar riktigt distinkta och tajta i båda bilarna, med ett litet övertag för Lupo. Körställningen i Lupo är lätt att ställa in för riktig racingkänsla. Stolen går att sänka platt mot golvet och ratten går att ha högt och långt utdragen mot föraren. I Yaris sitter man högt med bra sikt, men knappast riktigt racinginspirerat. En lägre placerad stol och en ratt som också är justerbar i djupled hade lyft GTI-känslan betydligt. Inredningarna är roliga och läckra i båda bilarna. Yaris TS har bland annat läckra sportstolar och en härlig läderratt med Lexuskänsla som förhöjande detaljer. De digitala instrumenten som normalt sitter i Yaris är utbytta mot analoga dito med vita urtavlor. VW har gått inte bara ett utan flera steg längre i designen av inredningen. Massor av lackerad plåt, tuffa instrument med raciga aluminiumramar, sportstolar, läderratt, illröda säkerhetsbälten, tuffa aluminiumpedaler med mera. Yaris TS vinner inte slaget om bästa GTI, men tar däremot hem flera pluspoäng för den som uppskattar komfort i sin lilla tuffa småbil. Den mjuka chassisättningen och de relativt smala och höga däcken gör framfarten riktigt komfortabel. Baksätet i Yaris är dessutom användbart för vuxna med bra utrymmen och insteg via bakdörrar. Lupos baksäte kan knappast kallas rymligt och inte är det lätt att komma dit heller. Bagageronden går också till Yaris. Normalt lastar Yaris 205 liter vilket redan det är 75 liter mer än Lupo. Väljer man att offra benutrymmet bak och utnyttjar baksätets fiffiga skjutmån rymmer Yaris hela 305 liter. Men, detta test skulle dock handla om bästa GTI-bil, och då har Yaris inte så mycket att sätta emot. Jag har svårt att se att det finns någon bil på markanden under 150 000 kronor som bjuder på mer godis för både öga och själ än Volkswagen Lupo GTI. Klarar då Lupo av att bära Volkswagens långa tradition av GTI-bilar? Japp, Lupo GTI gör en glad helt enkelt, och det måste väl vara andemeningen med en riktig GTI. Vem som vann uppgörelsen på rallyslingan? Sannerligen är det mot min princip att redovisa resultat som enbart bygger på fusk från tävlingsledningen, men okej bara för denna gång. Och bara för att vissa personer på redaktionen ska få glänsa någon gång även om det var fusk. Fotograf Peter Gunnars tog hem spelet med några futtiga tiondelar över spolingen John Argelander. Ni hör ju själva hur falskt det hela låter. En fotograf kan ju inte köra bil, det vet alla. Och att en spoling som John på dryga tjugo skulle gå och spöa ärrade veteraner som Torbjörn Stålenhag och undertecknad är väl knappast troligt, eller?
Text: Johan Westerberg
Foto: Peter Gunnars
![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||