![]()
Bromsarna är ventilerade skivor fram och bak och förmedlar mycket känsla, men 40,6 meter från 100 km/h är bara godkänt. Det positiva med bromsarna är att de inte mattas. Allra roligast är att låta motorn sjunga ut ordentligt och låta växelspaken röra på sig; rent drivlinemässigt är RX-8 en mycket underhållande bil. Litereffekten är smått absurda 176,6 hk/liter. Tyvärr så kommer samvetet krypande efter en stund, och man lättar skamset på högerfoten. Bränsleförbrukningen är nämligen inte speciellt smickrande; 14 liter/100 km blev vår testförbrukning, och då väger bilen drygt 1 400 kilo. Mazda RX-8 funkar fint som glidarbil också, om man dämpar sina prestanda-ambitioner ordentligt. På normala varvtal är motorn snäll och vardagsmässig i sitt uppförande och man kan pysa runt och låta handsvetten dunsta av. Komforten är hygglig för biltypen. Visserligen är stoppningen hård, men framstolarna är inte bara snygga att se på, de är någorlunda bekväma och har bra utformning också. Körställningen är fin och växelspaken ligger nära till hands. Den enda ergonomiska missen jag hittat är att man lätt kommer åt knapparna för stolsvärmen (som sitter bakom växelspaken) med en onödigt tilltagen temperatur i rumpan som följd. Fjädringskomforten är behaglig, men ljudnivån är i värsta laget. I 100 km/h varvar motorn 3 500 r/min på sexans växel och däcksbullret är inte nådigt. Trots ganska moderat däckdimension (225/45 på 18-tumsfälgar fram och bak) så letar sig väldigt mycket vägljud in i kupén. Mazda RX-8 är ingen lämplig långfärdsbil. Säkerhetsmässigt är Mazda RX-8 välutrustad; krockkuddar för förare och passagerare, sidokuddar fram och krockgardin är standard. Panikbromsassistans och pisksnärtsskydd i framstolarna likaså. Den enda posten på extrautrustningslistan är navigation som kostar 21 000 kronor, annars är bilen fullsmetad med utrustning. Metalliclack kan man välja till, men det kostar inget extra. Det är fler än jag som tappar hakan när de ser bilen första gången, det märker man när man finkör i stan, till exempel.
Hur står sig Mazda RX-8 mot konkurrenterna då? Och vilka är de (om det finns några)? Audi TT, Nissan 350Z och kanske BMW 3-serie coupé dyker upp i mitt huvud. En kommande kombattant är Chrysler Crossfire som presenteras i dagarna. Mazda har ett äss i ärmen i bakdörrarna och tilltalar med sin annorlunda motorkonstruktion och fräcka design. Men bilens prestanda är svåråtkomliga; man måste varva den hårt för att det ska gå undan. Audi och BMW är högklassiga vad gäller utförandet och Nissan 350Z är en mer renodlad sportbil med en maffig, vridstark och välljudande motor, men den saknar baksäte. Crossfire borde bli glidaren i sällskapet. Trots ett grundpris på 365 000 kronor så lär de 35 bilarna som ska tas till Sverige i år inte stå länge i försäljningshallarna. Sanningen är att Mazda är för annorlunda, för egen för att kunna jämföras med någon annan bil. Den är excentrisk och säregen, men på ett avväpnande sätt. Man kan inte riktigt ogilla den, ens om man försöker. De få missarna vägs med råge upp av helhetens charm. Hela bilen känns som en våt ingenjörsdröm, en tokig framtidsstudie som på något sätt försatts på fri fot. Ett är säkert: De kan om de vill, japanerna |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||