Corvette är lättast med 1,5 ton. Aston Martin väger ett halvt ton till!

Aston Martin-motorn, byggd för hand av någon av blott fyra motorbyggare på Tickford Street i Newport Pagnell, är äldst i församlingen. Den introducerades i början av 1970-talet i Aston Martin DBS och var en raffinerad V8-motor i aluminium med dubbla överliggande kamaxlar, insprutning av Lucas på den tiden tveksamma konstruktion och ett effektuttag av rejäla 345 hk.
  Den kom till då racerbilstillverkaren Lola surnade till på Aston Martins första halvmessyr till V8, en motor baserad på företagets sexa och som debuterade i Lola T70 på Le Mans 24-timmars. Den höll i 20 minuter.
  Astons andra V8 var bättre. Det är den som nu slungar iväg 2,1 ton Vantage från 0-100 km/h på 5,2 sekunder, om än i modifierad upplaga. Den har fått fyrventilstoppar från Reeves Callaway, dubbla Eaton-kompressorer och ett vridmoment som ingen personbilsmotor någonsin haft.
  Den ger oerhörda 745 Nm vid 4 000 r/min och de flesta av dem redan vid tomgång.
Ferrari 550 Maranello har antispinn som standard vilket är till god hjälp på blött underlag. Systemet kan även kopplas ur för den som tycker att det är för fegt. Ferrarin är den bästa och mest förutsägbara bilen att köra hårt med, om än inte snabbast runt en bana: Viper slår den tack vare sitt bättre grepp.
  Näst starkast avseende vridmomentet är Chrysler Viper GTS. Motorns lastbilslika kraft kommer av att motorn från början just är en lastbilsmotor, som Chrysler skickade till Lamborghini för trimning sedan man beslutat att bygga Viper.
  Den tiocylindriga maskinen med hela åtta liters cylindervolym är gjord av aluminium, men sedan är det slut på finesserna. Central kamaxel, två ventiler per cylinder och ett konventionellt insprutningssystem - men vad gör det när volymen är så stor? Motorn vrider ur sig 644 Nm vid 3 700 r/min och vagnen, som väger 1 567 kg, gör 0-100 km/h på 4,3 sekunder.
  Ferrarimotorn är den mest kortslagiga i samlingen och den som tål högst varvtal. Maxvridet 569 Nm kommer först vid 5 000 r/min medan max effekt tas ut vid höga 7 000 r/min.
  Men både effekt- och vridmomentkurvorna är ganska breda tack vare ett variabelt insug som tornar upp sig högt ovanpå den stolta V12-motorn. Accelerationen 0-100 km/h tar bara 4,7 sekunder trots att tomvikten är modiga 1 732 kg.
Ferrarimotorn har ultrakort slag-längd och varvar nästan 8 000!
  Corvettemotorn ser vid en blick på pappret ut som Corvettemotorer gjort i alla tider. Den är 5,7-liter stor, har centralt placerad kamaxel, stötstänger och två ventiler per cylinder.
  Motorn är dock helt nykonstruerad och anledningen till att Chevrolet behållit stötstängerna sägs vara att motorn blir kompaktare, framförallt lägre. Det maximala vridmomentet 483 Nm vid 4 200 r/min i den i sammanhanget lätta bilen, "bara" 1 505 kg, slungar iväg nya Chevrolet Corvette från 0-100 km/h på 5,6 sekunder med automatlåda.
  Traditionen bjuder tunga konstruktioner från USA, lätta från Europa.
  Det stämmer inte längre då Corvette och Viper GTS är lättast i församlingen, vilket inte minst kommer kör-egenskaperna tillgodo. Chrysler Viper GTS är vissserligen mest nervös runt Mireval-banan i Frankrike men också snabbast med en snitthastighet av 122,1 km/h. Den har också störst kontakt med vägbanan via sina enorma däck; 275/40 ZR17 fram och hela 335/35 ZR17 bak.
  Näst snabbast är Ferrari 550 Maranello med en snittfart av 120,8 km/h. Betydligt tanigare däck, bara 295/35 bak, och högre vikt är orsakerna.
  Men till skillnad från Chrysler Viper är 550 Maranello ganska lättkörd och betydligt snabbare genom slalombanan. Den har dessutom bättre bromsar än Viper GTS och slås bara av Corvetten som stannar på korta 37,1 m från 100 km/h.
  En medelhastighet av 114,4 km/h är inget som Corvette-teknikerna ska skämmas för, tvärt om. Denna folkliga supersportvagn gör ett gott jobb både på och vid sidan av banan. Hjulupphängningen med tvärställd bladfjäder i kompositmaterial både fram och bak arbetar förvånansvärt följsamt och det är bara över ojämnheter i snabba kurvor som bilen kan bli något orolig.

Vilken superbil är bäst - här följer tredje delen