Hur ställer sig svenska folket till ett eventuellt införande av kilometerskatt, det vill säga en skatt baserad på körsträcka? Det har IVL Svenska Miljöinstitutet låtit Sifo undersöka. Svaret? Fyra av tio (38 procent av de tillfrågade) kan tänka sig en kilometerskatt på personbilar.

24 procent tycker att en kombination av drivmedelsskatt och kilometerskatt är att föredra, medan 14 procent tycker att kilometerskatten ska stå på egna ben.

En stor anledning till att kilometerskatt diskuteras är att i takt med att andelen elbilar i fordonsparken ökar, sjunker skatteintäkterna på drivmedel. Det har gjort att flera länder nu tittar på alternativa sätt att beskatta vägtrafiken, där kilometerskatt är ett av alternativen.

”Idag kommer betydande intäkter från drivmedelsskatter och där kommer det att bli ett bortfall på sikt när elbilar tar över. Samtidigt kommer många samhällskostnader finnas kvar i elbilssamhället. Vägar behöver fortfarande underhållas, bildäck genererar slitagepartiklar och buller, och sjukvårdskostnader för trafikolyckor uppstår oavsett om bilen drivs av el eller bensin. Det är hög tid att börja fundera på den framtida finansieringen redan nu”, säger Cecilia Hult, biträdande projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Läs mer: Alrik Söderlind om det svenska skattevansinnet: ”Håller inte med om att kilometerskatt är bra”

Om skatten på bilkörning ska vara samma för alla, eller om bilister som kör på landsbygden ska betala mindre än de som kör i städerna är en fråga som delar de tillfrågade. 47 procent tycker alla ska betala lika mycket, medan 43 procent anser att de som kör bil på landsbygden bör betala mindre skatt än de som kör i städerna.

I Norge och Danmark använder man sig av registreringsskatt vid köp av en ny bil. Enligt IVL Miljöinstitutets undersökning är det inget som de svenska bilisterna är speciellt intresserade av. Bara 9 procent av de tillfrågade tycker att det vore ett bra alternativ.