Vi hade faktiskt redan haft högertrafik.
Karl XII införde den redan 1718, men blott 16 år senare var vänstertrafiken tillbaka.
Och skulle så förbli?
Redan på 1920-talet hade det börjat lobbas från motororganisationer att Sverige borde gå över till högertrafik. Och 1946 var det bara tio röster i riksdagen som räddade vänstertrafiken.
Det var framför allt två skäl som gjorde att högertrafik var det logiska:
Våra grannländer körde till höger och det blev allt vanligare med olyckor där utländska förare i Sverige körde över på fel sida – och vice versa när svenskar kom utomlands. Både Nordiska Rådet och Europarådet uppmanade Sverige att byta sida.
Dessutom hade vi, precis som övriga fastlands-Europa, vänsterstyrda bilar. Omkörningarna var vådliga, speciellt om du hamnat bakom en buss eller lastbil. Föraren fick luta sig åt höger och flytta över halva bilen i mötande körfält innan föraren kunde se om sikten var klar. Vänstertrafik fungerade bättre i Storbritannien (och gör det än i dag) eftersom deras bilar var och är högerstyrda.
Men folket ville inte byta sida.
1955 skulle Sveriges folk få rösta. Det föregicks av ett väldigt kampanjande. JA-sidans förespråkare fanns främst hos Högern och Folkpartiet. NEJ-sidan var mest från (S), vänstern och bondeförbundet. De varnade för ett veritabelt blodbad om vi bytte sida.
Det blev en förkrossande seger för NEJ: Visserligen var inte valdeltagandet särskilt högt (52,9 procent) men segern tydlig: 82,9 procent av svenska folket röstade mot att vi skulle gå över till högertrafik.
Ändå fortsatte arbetet. 1961 kom en statlig utredning som redovisade en budget för omställningen. Och den 10 maj 1963 beslutade riksdagen med kraftig majoritet att Sverige skulle gå över till högertrafik.
”Folkomröstningen var ändå bara rådgivande”, förklarade statsministern Tage Erlander inför upprörda nej-sägare.
Sedan startade ett enormt arbete för att förbereda övergången, som tidigt bestämdes att bli söndagen den 3 september 1967.
På- och avfarter från vägar fick byggas om, nya skyltar togs fram, men en av landets mer kända trafikplatser – alltid aktuella Slussen i Stockholm – var faktiskt förberedd för högertrafik. En annan (bi)effekt var att spårvagnstrafiken försvann från Stockholm, Helsingborg och Malmö (med något undantag).
Framför allt blev det en stor och dyr omläggning för busstrafiken.
Svenska bussar hade nämligen – till skillnad från personbilar ratten till höger (och avstigning till vänster). Många bussar fick byggas om, och de var mer eller mindre förberedda för detta. Nya bussar beställdes i god tid, och ett antal bussar som var för dyra att bygga om skeppades som u-hjälp till Pakistan.
Men allra mest satsades på utbildning och information. Ingen svensk skulle få undgå att veta att vi skulle gå över till högertrafik.
Det ordnades kvällskurser, kurser i TV, information via post och utbildning på skolor och hos företag.
Det ordnades till och med en melodifestival där svenska folket fick rösta fram kampanjlåten. En tävling som vanns av Peter Himmelstrands ”Håll dig till höger, Svensson) och framfördes av The Telstars. (Du kan lyssna på den i ett av klippen nedan).
Klockan 01.00 på natten den 3 september 1967 stoppades all vägtrafik i Sverige. Sedan stod den stilla i fyra timmar (undantaget nyttofordon) medan tusentals mer eller mindre frivilliga täckte av och täckte över vägskyltar.
04.50 skulle alla köra över sin bil till höger sida. Nedräkning pågick i radio. Alla rekommenderades att ha halvljuset tänt, varför tejpen på bilarnas asymmetriska strålkastare (som var förberedda för halvljus i högertrafik) revs av.
05.00 hade vi högertrafik.
Och hur blev det nu med det fruktade ”blodbadet”. Tack och lov blev det aldrig verklighet. Året innan – 1966 – hade 1.313 människor omkommit i trafiken, ett nytt fruktansvärt rekord. Efter omläggningen blev nedgången i trafikdödade kraftig, delvis tack vare att alla tog det försiktigt, och har fortsatt minska sedan dess.
Den första större olyckan inträffade på söndag eftermiddag i Gagnef i Dalarna. En misstänkt rattfyllerist körde på fel sida och frontalkrockade med en annan bil.
Skribenten av denna artikel var fortfarande inte motorburen den 3 september 1967. Vad minns du av övergången? Berätta gärna i vårt kommentarsfält.
