Den europeiska bilindustrin står inför en ny halvledarkris – och den här gången handlar det inte om pandemier eller fraktproblem, utan geopolitik.
Den nederländska chiptillverkaren Nexperia, som levererar miljontals komponenter till bilar varje år, har hamnat mitt i korselden mellan USA och Kina.
Efter att Nexperias kinesiska moderbolag Wingtech Technology placerats på en amerikansk svartlista i fjol, har restriktionerna nu utökats till att även gälla dotterbolag, enligt Autonews.
Nederländernas regering gick därefter in och tog kontroll över Nexperia i slutet av september, med hänvisning till nationell säkerhet.
Det var ett ovanligt beslut som väckt starka reaktioner – inte minst från Kina, som svarade med exportstopp för komponenter från Nexperias fabriker i landet.

Hot mot stora biltillverkare
Resultatet blir ett nytt potentiellt avbrott i leveranskedjan som hotar att slå hårt mot Europas bilfabriker. Enligt branschorganisationen ACEA kan befintliga lager ta slut redan inom några veckor.
– Vi befinner oss i en alarmerande situation och behöver snabba lösningar, säger ACEA:s generaldirektör Sigrid de Vries enligt Autonews.
BMW, Mercedes och Volkswagen följer utvecklingen noga. Flera delar av deras leverantörskedjor påverkas, även om ingen ännu tvingats stoppa produktionen.
Volkswagen har tillsatt en särskild arbetsgrupp för att kartlägga beroendet av Nexperias chip, som används i allt från ljusstyrning till styrsystem.
Även Stellantis, Renault och komponentjätten Bosch uppger att de samarbetar med Nexperia för att hitta reservlösningar.
– Vi arbetar för att minimera effekterna och utvärderar alternativa leverantörer, uppger Bosch i ett uttalande till Bloomberg.
Läs också: Chipkrisen skapar produktionsstopp
Kända problem – ny orsak
Chipbrist är inget nytt för bilindustrin. Under pandemin 2020–2021 stoppades produktionen vid flera europeiska fabriker när leveranserna av halvledare sinade.
Den här gången är problemet annorlunda: Nexperias produkter är enklare, men avgörande. De används för basfunktioner som blinkers, startknappar och styrsystem – inte de avancerade datorchippen i självkörande teknik.
Det gör dem svårare att snabbt ersätta, eftersom dessa komponenter ofta sitter i certifierade system där varje del måste testas och godkännas innan den får användas.
Även svenska köpare kan påverkas om produktionen hos tyska tillverkare bromsas. BMW och Mercedes levererar stora volymer till Sverige, och förseningar i leveranskedjan riskerar att öka väntetiderna på nya bilar under vintern.
Volvo Cars påverkas inte direkt, men branschexperter menar att en förlängd konflikt kan skapa ringar på vattnet. Eftersom Nexperia står för omkring 60 procent av sina leveranser till fordonsindustrin globalt, kan även andra leverantörer drabbas indirekt.
Förhandlingar pågår
Nederländernas ekonomiminister Vincent Karremans säger att regeringen redan har inlett samtal med Kina för att häva exportstoppet.
Samtidigt planerar USA:s president Donald Trump och Kinas Xi Jinping ett toppmöte i Sydkorea senare i oktober, som kan bli avgörande för att dämpa handelskonflikten.
Men branschen vågar inte andas ut ännu.
– Om chipen inte börjar levereras snart kommer bilfabriker att stå stilla igen – det är allvarligt, varnar John Bozzella, vd för den amerikanska branschorganisationen Alliance for Automotive Innovation.
Förhoppningen är att världens ledare lärde sig något av den förra chipkrisen. För bilindustrin har den nämligen blivit smärtsamt tydlig: en bil är bara så stark som sin svagaste krets.