Inom det officiella seminarieprogrammet på Stockholms Bilsalong hölls en så kallad mobilitetsdebatt där den fria rörligheten diskuterades. Är det en given rättighet, eller finns det ett motstånd i samhället som bör analyseras?
Charlie Magnusson på MRF pekade på en tendens att myndigheter och politiker ofta verkar ha målsättningen att minska antalet bilresor.
– Med så kallad mobility management tror de att biltullar och bränsleskatter är rätt väg att gå när de istället borde angripa själva störningarna av bilen, menade Magnusson.
![]() |
|
På bilden fv Charlie Magnusson (MRF), PJ Anders Linder (SvD), Kenneth Winsborg (bensinskatteupproret), Per Ström (författare) och Maria Rankka (Tankesmedjan Timbro)
|
Svenskt Näringslivs Stefan Fölster instresserar sig för en framtidsvision om hur transporter kan företas med förarlösa bilar. Tysta, rena och säkra kommer de att kunna transportera alla, inklusive så kallade bildiskriminerade grupper – alltså körkortslösa, äldre, sjuka med flera. Om tre år har GM Opel Vectra klart med Traffic Assist vilket innebär att den delvis kör själv genom att hålla rätt fil och avstånd till framförvarande.
– Modern teknologi kommer att ge en hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och social välfärd, spådde Fölster.
Svenska Dagbladets politiske chefredaktör, PJ Anders Linder, anförde ideologiska aspekter på den fria rörligheten.
– Det har alltid funnits en svårdefinierad misstänksamhet mot bilen i böcker och media. Bilismens framväxt i Sverige har inneburit stora sociala förändringar, och kanske beror skepsisen på att bilen tillåtit människor att dra sig undan, vilket alltid varit suspekt i det gamla bondesamhället, sa Linder.
– Att vilja köra 200 km/h helt själv på autobahn är visserligen en irrationell känsla, men det är lika irrationellt att tycka illa om de som vill det, avslutade han.
Maria Rankka, vVD på den liberala tankesmedjan Timbro, talade om rätten att köra den bil man vill. Hon kör en stadsjeep och tyckte att det valet var lika okontroversiellt som att bo själv i en 5-rummare, vilket sällan ifrågasätts. Dessutom har det visat sig svårt för byråkrater att definiera en SUV.
– Fyrhjulsdrift, vikt, yttermått och bränslekonsumtion är exempel på parametrar som prövats, men ingen har lyckats klassificera denna biltyp som väcker så mycket heta känslor, sa Rankka.
Till detta resonemang anslöt Kenneth Winsborg, talesman för Bensinskatteupproret. Just bensinpriset är huvudsaken för denna enfrågeorganisation som detta valår snart samlat 800.000 namnunderskrifter för en sänkt bensinskatt.
– Fri mobilitet ska inte bara vara en rättighet för de rika, dundrade han.
Per Ström, författare och samhällsdebattör i IT-frågor, avslutade mobilitetsdebatten med att ge åtskilliga exempel på hur vårt resande övervakas i samhället.
– Automatisk kontroll av bilister är redan här i form av hastighetskameror och biltullar. Snart registreras kanske även bältesanvändning med kameror, och i London görs redan nu försök att matcha automatiskt avlästa registreringsnummer mot register med stulna bilar. Kanske kommer vi att utsättas för automatiska ingripanden och bestraffningar också i framtiden, befarade han.
– Vi har rätt att dölja våra privatliv utan att behöva argumentera för det eller misstänkliggöras, avrundade Per Ström sitt inlägg i debatten.
