I en nyligen publicerad rapport från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, samlas kunskaperna kring dubbdäck. Förbud är inte aktuellt, ännu, men VTI vill minska användandet av dubbdäck drastiskt.

Mats Gustafsson är forskare och projektledare för dubbdäcksrapporten. Enligt honom är dubbdäcken orsaken till den höga mängden PM10-partiklar i städerna under vinterhalvåret. PM10-partiklarna är mindre än tio mikrometer och hänger svävande i luften, där de kan andas in och tros kunna ge upphov till hjärtkärlsjukdomar.
Enligt Mats Gustavsson bör man inte använda dubbdäck om man mestadels bor och kör i en större stad. Men bor man på landet har man större nytta av dubbdäckens överlägsna grepp på snö och is, då kan det vara motiverat att låta trafiksäkerheten fälla avgörandet.
– Vi kan inte stirra oss blinda på trafiksäkerheten, säger Mats Gustafsson till Svenska Dagbladet. Det kan finnas andra effekter som är lika viktiga.
För att uppnå ”Nollvisionen”, det vill säga att ingen ska behöva dödas i trafiken, behövs dubbdäcken. Att förbjuda dubbdäck är därför något som står i konflikt till de eventuella hälsoproblem som skapas i storstäderna. För att friktionsdäck ska fungera på snö och is krävs det också att en del bilar har dubbdäck som river upp den hala ytan, annars ”poleras” snö och is så att friktionsdäcken har ännu svårare att hitta grepp. Enligt VTI bör vara femte bil ha dubbdäck för att uppnå den här effekten.
Enligt Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket, är konflikten mellan säkerheten som dubbdäcken erbjuder och deras miljöpåverkan inget ohanterligt problem:
– Finns det en sådan konflikt är den hanteringsbar, säger Claes Tingvall till SvD. Visst, dubbdäck har ju en säkerhetseffekt, men det stora steget går mellan ett sommardäck och ett friktionsdäck.
Claes Tingvall föreslår istället att användandet av ESP-system, i kombination med friktionsdäck, för att öka trafiksäkerheten. För att förbättra miljöpåverkan från PM10-partiklarna finns det en enklare metod, enligt Claes Tingvall, och det är att sänka hastigheten på de mest utsatta gatorna. Med lägre hastighet virvlas inte partiklarna upp på samma sätt och fler kan använda dubbdäck.
Något som varken VTI eller Vägverket nämner är att städandet av gatorna har mycket stor inverkan på antalet partiklar. Forskningsresultat från Finland visar att det är av stor vikt att gatorna städas från grus och damm tidigt på våren och att det sker efter att man vattenbegjutit gatorna. Det kan även vara motiverat att tillfälligt vattenbegjuta gatorna under torra dagar på våren, innan man hinner städa. När det regnar är nämligen PM10-nivån nere på nästan noll, tack vare att dammet binds av vattnet.