Det effektivaste sättet att få bukt med fortkörning är att spärra alla bilars hastighet.

Tekniken för detta kallas geofencing eller geostaket och innebär att bilens fart begränsas elektronisk till den gällande hastighetsbegränsningen inom vissa (geografiska) områden. 

– Med geofencing är det inget snack om saken, man följer reglerna. Det skulle göra att vi skulle kunna utforma staden på ett helt annat sätt. Staden skulle bli renare, mer för stockholmarna, säger Daniel Helldén till lokaltidningen Mitti.

Med hjälp av data från positioneringssatelliter, som GPS, vet bilen var den ska aktivera fartspärren. 

Geostaket kan också användas för att helt stoppa obehörig trafik, något som blev aktuellt efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm och som nu utreds av Regeringen. 

I dag är inte tekniken full utvecklad och det finns inte heller lagstiftning för det, men att det kommer tvekar inte Daniel Helldén på. 

– Min vision är att alla personbilar och lastbilar har den här funktionen, håller hastighetsgränserna. Att de inte kör på de gator där de inte får köra och så vidare.

Geostaket testas redan på flera håll i Stockholm. Bland annat genomförs ett projekt med dynamisk hastighetsreglering på Hornsgatan och Torkel Knutssongatan. Det innebär att fartbegränsningen sätts utifrån hur många trafikanter som rör sig på dessa gator.

Sensorer mäter antalet fotgängare när det överstiger en viss nivå sänks fordonens hastighet till 20 kilometer i timmen. Fem lastbilar som används för varutransporter i området medverkar i testet.

Ett problem med geostaket är precisionen. Fartspärrarna måste aktiveras där hastighetsskyltarna står.

– Skiljer det 30 meter blir det problematiskt. Vad är det då som gäller?, säger Robin Billsjö, tillförordnad enhetschef på trafikkontoret, till lokaltidingen Mitti.

BMW har redan infört en form av geostaket i samarbete med Stockholms stad som går ut på att deras laddhybridbilar slår om till eldrift när de kommer in i en miljözon.