Regeringen gav på torsdagen klartecken för den omstridda trafikleden Förbifart Stockholm väster om huvudstaden. Bygget ska påbörjas 2012 och pågå i åtta år. Kostnad: drygt 27 miljarder kronor.
Förbifart Stockholm sträcker sig från Skärholmen i söder till Häggvik i norr. Av sträckningens 21 km går 17 km i tunnel.
Förbifart Stockholm är en ny motorvägsled som ska börja vid Skärholmen i söder och sträcka sig till Häggvik i norra förorterna, med anslutning till E4 mot Arlanda.
Ledens totala längd är 21 kilometer, varav merparten eller 17 kilometer, ska gå i tunnel, bland annat under Lovön och Mälaren. Byggstarten är beräknad till 2012 och bygget kommer att pågå i åtta år. Den totala kostnaden anges till 27,6 miljarder kronor och projektet är det största vägbygget någonsin i Sverige.
Regeringen beslutade på torsdagen att tillåta att en motorväg byggs enligt förslaget Förbifart Stockholm. Vägen får byggas inom en tydlig angiven korridor och kommer till största del att förläggas i tunnel. Vägverket kan nu arbeta vidare med en detaljerad planering och projektering.
Tunnelbyggets djupprofil. På djupast stället ligger tunneln cirka 70 meter under Mälarens yta.
– Med den snabbt växande befolkningen i Stockholm är det mycket angeläget att regionens trafiksystem blir mer miljöanpassat och effektivt. Det gäller alla trafikslag. Förbifart Stockholm är en del i en komplex helhet, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Regeringen har prövat tillåtligheten enligt miljöbalken. Motorvägen får byggas mellan E 4/E 20 söder om Kungens kurva och E 4 norr om Häggvik. Av den totala sträckan på 21 kilometer kommer 17 kilometer att ligga i tunnel.
– Nu har vi ett vägalternativ som både tar hänsyn till Stockholms unika miljövärden och som tillför tillräcklig trafikkapacitet för en växande region, där goda möjligheter finns att utveckla kollektivtrafiken, säger miljöminister Andreas Carlgren.
Den exakta vägsträckningen ska fastställas av Vägverket i en s.k. arbetsplan. Regeringens beslut är förknippat med ett antal villkor för att säkerställa att största möjliga hänsyn till miljön tas vid utformning, byggande och drift av vägen.
Vid torsdagens presskonferens förklarade miljöministern att regeringen har höjt ambitionen i klimatarbetet. ”Under de närmaste 20 åren är det nödvändigt med en stor omställning av fordonsparken, och till 2030 ska Sverige ha en fordonspark som är oberoende av fossila drivmedel. Regeringens mål är att Sverige till 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser”, sa Andreas Carlgren. Därmed menade han att argumenten från motståndarna till Förbifart Stockholm faller; leden kommer inte att bidra till ökade utsläpp när den är färdig om tio år.
Projektet kommer till en del att finansieras av trängselskatten i Stockholm, och kostnaderna kommer också att delvis bäras av kommuner och landsting i regionen. Det betyder att det fortfarande finns pengar till övriga satsningar på kollektivtrafik i Storstockholm.
Satsningar på kollektivtrafiken parallellt med förbifart Stockholm är bland annat:
# Citybanan
# Mälarbanan (2 nya spår från Tomteboda till Barkarby)
# Tvärbanan, Alvik- Solna
# Tvärbanan, Hammarby Sjöstad-Slussen
# Dubbelspår på Roslagsbanan
# Uppgradering av Saltsjöbanan
Med regeringens beslut om tillåtlighet kan nu Vägverket arbeta vidare med en mer detaljerad planering. Vägverket ska nu upprätta och fastställa en så kallad arbetsplan. Ett antal tillstånd enligt miljöbalken krävs också. Samråd kommer att hållas med berörda markägare, allmänhet, intresseorganisationer och andra myndigheter innan byggstarten kan ske.
Arbetsplanen ska ange bland annat den exakta vägsträckningen och profilen, vilken mark som ska tas i anspråk och vilka skyddsåtgärder som ska vidtas. En mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning ska också tas fram och godkännas av länsstyrelsen. Vägen får inte byggas utanför den korridor som regeringen beslutat. Om Vägverket på någon del vill bygga vägen utanför korridoren krävs ett nytt regeringsbeslut.