En av personerna som såg till att det moderna litiumjonbatteriet blev populärt, John Goodenough, är också en av forskarna som får Nobelpriset i kemi.

Han delar priset med Stanley Whittingham och Akira Yoshino som alla bidragit till tekniken bakom litiumjonbatterierna.

Stanley Whittingham forskade på så kallade supraledare och skapade en nydanande katod i ett litiumbatteri. John Goodenough förutsåg i sin tur att katodmaterialet skulle prestera bättre om det byggdes av en metalloxid och presenterade 1980 en katod med koboltoxid och interkalerade litiumjoner.

”Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier”, står det i motiveringen.

Sedan tog den tredje Nobelprisvinnaren, Akira Yoshino, vid för att lansera det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Han använde petroleumkoks istället för reaktivt litium i anoden.

Litiumjonbatteriet har förändrat våra liv och lägger nu grunden för ett fossilfritt samhälle. Det är till stor nytta för mänskligheten, står det i motiveringen.

John Goodenough är idag 97 år och därmed äldste Nobelpristagaren hittills. Prissumman på totalt nio miljoner kronor ska delas lika mellan pristagarna.