Det stora testet med biltullar är i full gång i Stockholm. De kreativa sätten att undvika betalning är också full gång. Men är det lagligt, egentligen?

Uppfinningsrikedomen har varit stor sedan biltullarna infördes i Stockholm vid årsskiftet. Ilskan över att behöva betala skatt har inneburit att en del bilägare helt enkelt tejpat över texten på sina registreringsplåtar. Det är inte lagligt och leder till böter om man blir stoppad av polisen.
Att klistra något på regplåten är förbjudet och där finns praxis sedan tidigare domar. Men hur är det egentligen med alla de nya, kreativa knepen som florerar? Vi kan börja med att se vad lagtexten säger:

SFS 2001:650, 7kap:
7§ En nummerskylt skall placeras såväl framtill som baktill på en bil.
8§ Registreringsskyltarna skall vara väl synliga och hållas i sådant skick att de lätt kan avläsas. Under färd får last eller annat ej placeras så att skyltarna inte går att avläsa.

Rakt bakifrån (framifrån), i en vinkel snett ovanifrån, syns texten ganska tydligt. Vilket tullkameran också fixar att se, oftast.

Som synes lämnar lagtexten en del utrymme för tolkningar. Regplåtarna ”skall hållas i sådant skick att de lätt kan avläsas” men det är ju inte detsamma som att de måste kunna avläsas i alla tänkbara vinkar. Det sägs heller inte uttryckligen att betalstationer ska kunna avläsa registreringsplåten.
Tolkningen av lagtexten blir säkert föremål för nya domstolsförhandlingar men i skrivande stund finns det inte några klara fall som kan vägleda polismännen i deras bedömningar.
För att få en heltäckande lag mot all typ av manipulering av regplåtarna krävs förmodligen någon typ av överenskommelse inom EU – och en sådan process blir knappast speciellt snabb.
Reflexspray, som gör skylten helt vit vid blixtbelysning, fungerar inte mot tullkameror eftersom de arbetar med infrarött ljus utan blixt.

Men snett ovanifrån försvinner texten helt. Det beror alltså mycket på i vilken vinkel som kameran sitter för att skylten ska bli osynlig.

Det enklaste sättet att effektivt dölja sin regplåt är istället att montera en ”gangsterkeps” – eller ”tullkepa” som den också kallas – som täcker skylten för kamerorna (som sitter ganska högt). Regplåten är fullt möjlig att avläsa från markplanet och därmed är det en tolkningsfråga om den inte därmed också uppfyller ”lätt kan avläsas” som det heter i lagtexten. Två tullkepor kostar 400 kronor.
Lite mer avancerat är den genomskinliga plastskivan som har ett sinnrikt system av prismor. I rak vinkel till regplåten syns texten tydligt (dock med ett visst ”blänk”) men i sned vinkel försvinner texten helt eller delvis.
Den sneda vinkeln uppåt/nedåt är dock inte lika effektiv på att dölja texten som i sidled, se bilderna. Utan att ha testat kan vi tänka oss att de här plastskivorna är effektiva mot automatiska fartkameror, som står vid sidan av vägen, men de är inte lika säkra mot tullkamerorna. Praktiska tester under januari visar att tullkameran registrerar rätt ibland, ibland inte. Ju snedare vinkel man har mot kameran, desto ”bättre” fungerar plastskivan. Man ska alltså inte köra rakt under kameran, om möjligt. Två plastskivor kostar cirka 600 kronor.
De uppgifter vi har så här långt, en knapp månad in på nyåret, säger att trafikpolisen inte bötfäller bilister med ovan nämnda plastskiva.
Mest avancerat är skylthållaren ”Tollfree” som helt enkelt vinklar ner skylten och gör den osynlig. Enligt upphovsmännen är skylthållaren gjord för att ”ta bort snö”, vilket är den nödvändiga omskrivning som behövs för att man inte ska bli dömd för uppvigling till brott.
Tyvärr har vi inte haft möjlighet att testa Tollfreee då de haft svårt att hinna med leveranserna. Är den då laglig? Nej, knappast under de sekunder som skylten är nedfälld – då är inte skylten ”lätt att avläsa” som det står i lagtexten. Men sen är det en annan sak att polisen knappast kan stå vid alla tullstationer dygnet runt och kontrollera synligheten på alla fordons regplåtar.
Vägverket, som lagt ut avläsningen av regplåtarna till Manpower i Linköping, bryr sig inte över dess eventuella lagbrott. En bild som inte kan visa regplåten lämnas åt sitt öde och leder inte till någon vidare typ av utredning, det är polisens sak att sköta på plats.
De som beställt transponder till sin bil har gjort tullförsöket en stor tjänst. Det är nämligen transpondern som är den i särklass bästa, tekniska metoden att registrera en bil på väg in eller ut ur Stockholm. Den information som hittills gått ut till bilägarna ger intrycket att transpondern är en förutsättning för betalning med autogiro, men så är det inte alls. Man kan anmäla sig till autogiro utan transponder och därmed går det att kombinera ovan nämnda försök att undvika biltull, samtidigt som man inte riskerar förseningsavgift (med autogiro betalas avgifterna automatiskt).
Att få transpondern på plats har lett till en del obehagliga överraskningar. I instruktionerna står det att monteringen av den självhäftande tejp, som ska klistra transpondern mot insidan av vindrutan, måste ske vid minst 15 plusgrader. Knappast tillgängligt i december-januari… En del bilägare har då använt varmluftpistol och värmt upp rutan, vilket i flera fall lett till spänningar i glaset så att vindrutan spruckit!
En bättre metod är att använda professionell häftmassa, så kallad butylgummi (kallas även för en massa andra, otryckbara namn). Hittar man det ingen annanstans så finns det som reservdel hos Volvo, där det använts för att fästa vindrutor (partnummer 1277210). Butylgummit är enormt användbart på i stort sett alla material då det fäster mot allt och behåller sin mjuka, klistriga konsistens oavsett temperatur.
Försenad inbetalning av biltull kan bli mycket dyrbar. Om inte avgiften betalas inom fem dagar blir det en påminnelseavgift på 70 kronor. Betalar man inte denna inom fyra veckor tillkommer en avgift på 500 kronor. Fyra veckor senare vill Kronofogdemyndigheten ha ytterligare 500 spänn – vilket alltså innebär att en bortglömd vägtull på 10 kronor kan växa till över tusenlappen på två månader!