Dieselns roll i Europa går knappast att överskatta. Under 2010-talet stod dieselbilar för mer än hälften av alla nybilsregistreringar. Det var innan allt rasade.
Volkswagen-skandalen 2015 blev i efterhand startskottet på slutet, och försäljningen hämtade sig aldrig. Sedan dess har diesel tappat marknad efter marknad.
Nu har ännu en gräns passerats. Laddhybrider kliver om diesel i statistiken, och för biltillverkarna är det ingen slump. De behöver laddhybrider för att klara EU:s utsläppskrav utan att bränna miljarder på renodlade elbilar som fortfarande är dyra att bygga.
Läs också: Kinesiska märken tar för sig – slår nya rekord i Europa
Siffrorna som förklarar skiftet
I oktober tog laddhybrider 9,4 procent av hela den europeiska bilmarknaden. Diesel föll till 8 procent enligt ACEA. Laddhybriden är dessutom den drivlina som växer snabbast: plus 43,2 procent jämfört med samma månad förra året.
Flera faktorer ligger bakom raset. Dieseln har pressats tillbaka av hårdare utsläppsregler, biltillverkare som flyttar fokus mot elektrifiering och småbilar som inte längre erbjuds med diesel. Skattefördelar för elektrifierade fordon, effektivare bensinmotorer och det ständiga arvet från Dieselgate gör sitt.
Samtidigt skärper EU sina CO₂-mål. Tillverkarna måste ned till ett genomsnitt på 93,6 gram CO₂ per kilometer 2025, och till 2030 ska utsläppen minska med 55 procent jämfört med 2021. Missar man målen väntar miljardböter.
Dessutom siktar hela EU mot 2035 då nya förbränningsmotorer förbjuds. Det gör laddhybriden till industrins perfekta mellanlandning – en drivlina som hjälper tillverkare nå CO₂-målen utan kostnaderna som rena elbilar fortfarande innebär.
