M Sverige har för sjätte året i rad undersökt kvaliteten på det svenska vägnätet – och resultatet är nedslående. På bara ett år har andelen europavägarna med stora brister mer än fördubblats, från 0,7 till 1,9 procent. För riksvägarna har andelen ökat från 0,5 till 1,4 procent och för länsvägarna är ökningen från 1,1 till 2,0 procent.

De sämsta vägarna finns i Norrbottens, Jämtlands och Västerbottens län. Men det är inte bara i norr som det finns gott om dåliga vägar. På fjärde plats ligger Blekinge.

– Generellt sett håller det svenska vägnätet hög standard men det oroar oss att vi nu ser en sänkning av vägkvaliteten. I synnerhet skapar det problem i landets norra delar där standarden är påtagligt sämre, säger Heléne Lilja, chef kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

Riksväg 98 i Norrbotten och Riksväg 90 i Västerbotten är undersökningens sämsta riksvägar, tätt följt av väg 99 i Norrbotten. Av europavägarna håller E45 genom Norrbotten, Gävleborgs och Jämtland, tillsammans med E10 genom Norrbotten lägst kvalitet. E20 i Södermanland, E4 i Stockholm och Skåne samt E22 i Skåne och Blekinge har också relativt hög andel underkänd väg.

Fördröjt underhåll kan hastigt ge dramatiskt ökade underhållskostnader. Studier visar också på ökade koldioxidutsläpp vid eftersatt vägunderhåll.

– Dåliga vägar betyder ökade driftskostnader för staten och försämrad trafiksäkerhet för den enskilde. Det innebär också längre restider, ökade fordonsskador och ökade kostnader för såväl företagens som hushållens transporter, säger Heléne Lilja. 

Undersökningen har genomförts av M Sveriges vägombud. Här kan du läsa hela undersökningen.