– Dessa personer uppträder ytterst ansvarslöst i trafiken. Det handlar bland annat om vansinneskörningar, drograttfylleri, olovlig körning och framförsel av stulna bilar. De kriminella använder också vägnätet för att ta sig till och från en brottsplats och för transporter av vapen, narkotika eller stöldgods, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Flera gängkriminella har åkt fast i poliskontroller längs vägarna, men antalet kontroller minskar.
– Genom trafikinsatser mot dessa fenomen kommer polisen inte sällan över också stöldgods, narkotika, vapen och efterlysta personer. Tyvärr har antalet polisiära nykterhets- och hastighetskontroller minskat kraftigt över tid. Det behövs fler poliser på vägarna, säger Tony Gunnarsson.
I Sverige har polisen fått rätt att beslagta bilar om bilägaren har skulder till Kronofogden – vilket är vanligt om ägaren dömts att betala skadestånd eller inte betalat sina parkeringsböter.
Men i Danmark har polisen ännu fler verktyg att ta till. Där får polisen beslagta fordon i samband med grova trafikbrott, även om fordonet är leasat, lånat eller hyrt.
De livsstilskriminella respekterar sällan hastighetsgränserna och i Danmark har man skärpt straffen för grova fortkörningar. Den som kör mer än dubbel tillåten hastighet får automatiskt körkortet indraget mellan sex månader och tio år. I vissa fall livstid.
– Hänsynslösa förare måste tas ur trafiken! Det behövs skärpta straff för upprepade trafikbrott, grovt rattfylleri och extrema hastighetsöverträdelser. Polisen bör få göra rutinmässiga prov för narkotika utan krav på misstanke om brott och få möjlighet att konfiskera fler fordon, säger Tony Gunnarsson med emfas.