Om någon avsiktligt tar livet av en person kallas det för mord. Om det sker oavsiktligt betraktas det som dråp. Men vilket ord ska användas för ett företag som i flera år medvetet mörklägger ett konstruktionsfel som orsakat minst 124 dödsfall?
Just den här debatten rasar nu hos amerikanska nyhetsbolag och sociala media. Mord och dråp bestraffas enligt en hård straffskala, ändå kan ett stort företag slippa undan med ”bara” böter efter att konsumenter dött.
I torsdags kom beskedet att General Motors formellt åtalas av en federal domstol för att man hemlighållit ett konstruktionsfel under flera år. Felaktiga tändningslås kunde av sig själv slå över från ”tändning på” till ”radioläget”, varvid motorn slogs av, servokraften till styrning och bromsar upphörde och dessutom aktiverades inte krockkuddarna. 124 dödsfall har knutits till de livsfarliga tändningslåsen men utredningen fortsätter och siffran kan stiga ytterligare. Dessutom finns det ett mörkertal där man inte med säkerhet kan säga vad som orsakade olyckan.
Åtalet lades dock ner i samma minut som det väcktes då General Motors på förhand hade gått med om att betala ett skadestånd på 900 miljoner dollar, 7,4 miljarder kronor. Ett högt belopp men inte det högsta i sammanhanget (Toyota tvingades på ett liknande sätt betala 1,2 miljarder dollar för sina skenande bilar) och inte högt i relation till GM:s omsättning på över 150 miljarder dollar per år.
Domstolen lämnade också beskedet att ingen tidigare eller nuvarande GM-anställd blir åtalad. Vilket kan tyckas märkligt då GM avskedat 15 personer som varit inblandade i mörkläggningen och i en utredning speciellt pekat ut en ingenjör – Ray DeGiorgio – som ansvarig.
Beskedet att ingen inblandad blir åtalad har startat en upprörd debatt i USA. Konsumentadvokaten och politikern Ralph Nader – som på 60-talet sågade GM:s Chevrolet Corvair – kritiserade domstolen för att vara slapphänt mot General Motors och låta företaget komma undan ännu en gång. Ralph Nader varnade för att det här kommer att leda till fler dödsfall i framtiden:
”Att domaren befriar all GM-personal från ansvar ger en ny innebörd till den federala brottsbekämpningen,” sa Nader. ”Företag förblir immuna när man istället borde förebygga de hundratusentals fall av dödsfall och skador som orsakas av företags försumlighet eller direkta brott.”
Skadeståndet är bara en del av de kostnader som GM drabbats av efter skandalen med de felaktiga tändningslåsen. Själva återkallelsen av 2,6 miljoner bilar blev dyrbar och hittills har GM avsatt 600 miljoner dollar för skadestånd till de som förlorat anhöriga. Ersättningen till anhöriga sköts av en fristående advokatbyrå och har skett på GM:s initiativ. Till detta kommer stämningar i civilrättsliga domstolar och de inleds nästa år. Hittills har GM lagt ut 17 miljarder kronor för att ”städa upp” efter skandalen men den siffran lär växa betydligt.
Det finns politiker i USA som vill ha en lagstiftning på området. Bland annat har senator Claire McCaskill föreslagit en kriminalisering av underlåtenhet att rätta till kända säkerhetsbrister på bilar. De federala myndigheterna skulle därmed kunna gripa och lagföra misstänkta chefer inom bilindustrin. Straffskalan ska kunna sträcka sig ända upp till livstids fängelse. Vad säger ni läsare – borde det vara så i Sverige också?
