Martin Winterkorn och ytterligare fyra tidigare chefer inom Volkswagen åtalas för deras inblandning i ”dieselgate”. Winterkorns åtal handlar om grovt bedrägeri och de tyska åklagarna i Braunschweig hävdar att den förre koncernchefen kände till avgasfusket redan i maj 2014.
Med kännedom om avgasfusket borde Martin Winterkorn agerat på flera sätt. Dels borde han underrättat berörda myndigheter och på det viset minimerat skador och senare bötesbelopp för Volkswagen-koncernen. Men han borde även offentliggjort sin kännedom eftersom avgasfusket ansågs vara information som påverkade aktievärderingen. Börsnoterade företag måste delge sådan information till sina ägare.
Martin Winterkorns advokat Felix Dörr skriver I en kommentar till nyhetsbyrån Bloomberg att man inte fått full tillgång till materialet i åtalet och därför inte kan uttala sig. Straffet i Tyskland för grovt bedrägeri är fängelse i upp till tio år.
De fyra andra, före detta Volkswagen-cheferna namnges inte. Enligt åklagarna finns det uppgifter kring avgasfusket på dieselmotorerna som sträcker sig tillbaka till 2006. Winterkorn fick kännedom om avgasfusket i maj 2014. Sex månader sedan genomfördes en återkallelse för att uppgradera programvaran i motorstyrningen, men enligt åklagarna var denna otillräcklig och hade främst som syfte att ytterligare dölja avgasfusket.
I mars 2018 åtalades Martin Winterkorn av åklagare i Detroit för att vilselett amerikanska myndigheter kring det avgasfusk som avslöjades 18 september 2015. Tyskland brukar inte utelämna sina medborgare till USA och i praktiken är risken liten för en domstolsförhandling i USA för Winterkorn. Men åtalet i Tyskland blir svårare att komma undan. Hittills har avgasfusket kostat Volkswagen AG cirka 300 miljarder kronor.
Bakgrund till dieselgate:
Det var fredagen den 18 september 2015 som den amerikanska myndigheten EPA meddelade att man funnit en anordning i motorstyrningen till Volkswagens dieselmodeller som kunde ändra avgasreningen. Fuskanordningen var utformad så att den försämrade avgasreningen vid ”vanlig” körning, men kunde själv avgöra om bilen var i en testsituation – och då fungerade avgasreningen fullt ut. När avgasreningen inte fungerade kunde utsläppen av kväveoxider, NOx, öka till en nivå som var upp till 40 gånger högre än gränsvärdet i USA.
EPA hade tidigare under 2015 haft en dialog under flera månader med Volkswagen för att ta reda på orsakerna till de höga NOx-utsläppen. Att inte uppfylla avgasnormen är otillåtet (då får inte bilmodellen säljas och tillverkaren får böta upp till 37.500 dollar per bil) men att dessutom undanhålla eller dölja uppgifter är olagligt.
Eftersom Volkswagen-koncernen sålt nästan en halv miljon dieselbilar i USA med ”fuskanordningen” blev bötesbeloppet högt. I januari 2017 nådde man en uppgörelse som innebar att Volkswagen betalade 39 miljarder kronor i böter för avgasfusket.
Det var när forskare på West Virginia University i USA testade Volkswagenmodeller på landsväg som man upptäckte chockerande höga halter av NOx. Vid landsvägskörning under våren 2014 uppmättes NOx-nivåer som var upp till 40 gånger högre än den tillåtna maxgränsen. Testerna skedde på landsväg, inte i en laboratoriummiljö. Universitetets person trodde först att man gjort något fel vid mätningen av Volkswagens dieselmotorer. Allting dubbelkontrollerades och referensfordon användes, men mätningarna var korrekta.
Ganska snart riktades misstankarna mot mjukvaran i motorstyrningen. På något sätt kunde bilmodellerna i vissa lägen gå över i ett ”test mode” där NOx-värdena justerades ner till korrekt nivå. Men vid vanlig landsvägskörning var NOx-värdena alltså betydligt högre.
På ett mycket skickligt sätt räknade mjukvaran på egen hand ut när bilen testades och när den kördes som vanligt. ”Test mode” aktiverades när inget styrutslag gjorts under en viss tid (bilen står alltså still på en rullande landsväg) samt temperaturen och lufttrycket var inom vissa intervall (= labbmiljö).
I en amerikansk stämningsansökan från 2016 finns det uppgifter som pekar mot att Volkswagens avgasfusk på dieselmotorer var känt av företagsledningen redan 2006. Enligt dokumenten ska minst 24 ingenjörer och chefer inom VW Group känt till avgasfusket. I denna grupp ingick dåvarande utvecklingscheferna Wolfgang Hatz, Heinz-Jakob Neusser och Ulrich Hackenberg.
