När den långa raddan med supersportbilar sakta rullar in på Warszawas gator med en härlig ljudmatta har vi fortfarande några mil kvar. Men så är det fösta gången en elbil är med på Gran Turismo Events roadtrip som denna gång åker från Karlskrona till Maranello. Med på resan är ett 40-tal supersportbilar där man är ”medelsvensson” om man har valt en röd Ferrari 458/488. Själva sinnebilden för en sportbil.
Under sju dagsetapper ska vi ta oss från Sverige genom Polen, Tjeckien, Österrike, Tyskland för att till sist hamna i Ferraris huvudstad Maranello. Läs mer på denna länk: https://www.granturismoevents.com/gran-turismo-verso-maranello-2022/
Det blir fina övernattningar, kurviga vägar, pass genom alperna och släta motorvägar för att inte tala om massvis med trevliga personer!
Efter tre dagar kan vi konstatera att det är som vanligt med livet: allt löser sig, förutom det som verkligen inte löser sig. Och än så länge har det varit väldigt långt ifrån att inte lösa sig. Däremot bjuder elbilslivet med snabba bilkompisar som vanligt på: sött och salt. Vilka får alltid parkera närmast hotellentrén och slipper avsluta dagsettappen på en bensinmack? Vilka kommer då och då undan från att betala för sitt drivmedel?
Samtidigt pendlar räckvidden mellan 25 och 40 mil beroende på hur vi kör och laddstationerna är vår lag och alla dessa appar som ska laddas ned på språk man inte förstår vår största fiende.
På de längre dagsetapperna har vi tvingats till två laddstopp – eller till att ta det riktigt lugnt – och vilket som är värst är nog en läggningsfråga. Gasar man på måste man betala med osäkerhetsmomentet om det finns en snabbladdare i närheten som inte är upptagen och som dessutom har en bra app som smidigt kan laddas ned. Eller så tvingas man betala med tålamod bakom ratten. Och kör man nya Porsche Taycan GTS som har snudd på 600 hk i overboostläget kan det ibland kännas som det större straffet.
Men vi har hur mycket plats som helst för packning, det bullrar ingenting, vi behöver inte sitta på kuddar (vilket är ganska vanligt i supersportbilssammanhang) och inte ens de sämsta bullerstensgatorna i Prag får chassit att bli oroligt. Komforten är helt suverän, liksom fartresurserna. Och väggreppet i GTS-versionen gör att vi längtar efter alpvägarna.
Vi har nått Zell am See och blivit lite av gängets maskot, ”nä men har ni kommit fram”, ”hur lång är sladden”, ”hur går det för radiobilen”, ”vad har ni gjort hela dagen”. Men vi kan kontra med att ”fint folk kommer sent”. Och de två senaste dagarna har vi faktiskt hållit oss i takt med de andra, genom kortare lunchpauser, lite mer friskt gasat och våghalsigare laddat.
Det kommer givetvis artikel och även filmer på vår youtubekanal, där inte bara laddresan genom Europa ska skildras, utan även hur det är att packa, åka och leva med supersportbilar. Det blir salt och sött som vanligt. Och förhoppningsvis kommer allt att lösa sig på det sätt som vi lärt oss att det ska: LPP: Löses På Plats.
