Riksrevisionen skräder inte orden i sin granskning av Trafikverkets plan för 2022–2033.
”Regeringen har satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket. Trafikverkets svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen.” skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Trots en rekordstor budget för större projekt på 300 miljarder kronor finns det knappt fanns pengar till några nya projekt enligt granskningen. En orsak är att Trafikverket inte kunnat ompröva projekt som stuckit i väg i pris eller där nyttan minskat eftersom den dåvarande regeringen krävt att den tidigare planen från 2018 skulle fullföljas.
– Den svenska planeringsmodellen ger i grunden goda möjligheter att utforma en infrastrukturpolitik som effektivt bidrar till riksdagens mål. Modellen har satts ur spel av regeringens styrning och Trafikverkets svaga kostnadskontroll, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen går så långt i sin kritik att de skriver missarna leder fler döda i trafiken.
– I det tidiga arbetet med nationell plan fanns ett stort antal bortvalda åtgärder som hade bidragit betydligt mer till de transportpolitiska målen, och till exempel givit bättre res- och transportmöjligheter samt färre döda i trafiken, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.
Riksförbundet M Sverige instämmer i kritiken och menar Trafikverket bakbundits av politikerna.
– Infrastrukturpolitiken har på senare år i alldeles för hög grad styrts av politiska käpphästar, snarare än största möjliga nytta för medborgarna. Dyra satsningar på snabbtåg eller regionalpolitiska prestigeprojekt har gått före exempelvis viktiga underhållsåtgärder, säger förbundets vd Caroline Drabe i ett pressmeddelande.
Den 15 januari ska Trafikverket redovisas underlaget för en ny plan för perioden 2026–2037 till landsbygds- och infrastrukturdepartementet.