Det finns drygt 2 500 fartkameror i Sverige. Dessa kan snart sättas in i kriget mot de gängkriminella.
För ett år sedan beställde justitieminister Gunnar Strömmer en utredning för att hitta nya sätt att använda kameror i jakten på kriminella. Nu är utredningen klar och den innehåller bland annat förslag på hur landets 2 500 fartkameror ska kunna användas för att känna igen kriminella, deras bilar och kartlägga färdvägen.
Även andra offentliga övervakningskameror, fast eller tillfälligt monterade, ska kunna användas i jakten. Det rör bland annat kameror som används för trängselskatt.
Läs även: Polisen satsar på mobila fartkameror – köper in fler
Kamerorna i polisbilarna ska få användas fullt ut
Utredningen vill även utöka användningsmöjligheterna för de kameror som sitter monterade i många av polisens bilar. Användningen har hittills begränsats av lagstiftning som skyddar integriteten.
– Den här snabbspårsutredningen innebär förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning. Den innehöll ett antal förslag som rör kamerabevakning, vissa med särskilt fokus på bevakning i trafiken, säger Marcus Wågman, kansliråd på Justitiedepartementet till Carup.
Redan 2014 började polisen utrusta sina bilar med kameror med trafik med ANPR-teknik (Automatic Number Plate Recognition). Kamerasystemet kan läsa av nummerskyltarna och automatisk kolla upp dem mot polisens register för att identifiera bilar som har körförbud eller är kopplade till kriminella.
2021 beställde Polismyndigheten 2 200 Volvo-bilar med 360-kameror som kan läsa av all omgivande trafik. Men användningen ströps efter kritik från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Förslagen i den nya utredningen ska undanröja dessa hinder.
– Ett av förslagen i promemorian rör polisens möjligheter att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer i vägnätet med så kallad ANPR-teknik. Regeringen beslutade i december förra året en lagrådsremiss där bland annat det förslaget ingår. Förslaget föreslås träda i kraft den första maj 2025, säger Marcus Wågman till Carup.
Läs även: Polisen vill mäta snittfart – lättare att åka fast
Ansiktsigenkänning är nästa steg
Regeringen vill även att polisens kameror ska kunna känna igen kriminellas ansikten med hjälp av AI-teknik.
EU har redan gjort ett undantag i sin AI-förordning för att göra detta möjligt.
– I promemorian föreslogs vidare att polisen skulle tillåtas använda ansiktsigenkänning i enlighet med ett undantag i EU:s AI-förordning. Det förslaget behöver kompletteras vilket sker genom att förslaget bereds vidare internt i Regeringskansliet, säger Marcus Wågman till samma källa.
Innan de nya lagarna som utökar Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda övervakningskameor beslutas av Riksdagen ska Lagrådet granska lagförslagen.
Läs även: 43 % fler fartkameror 2025 – skarpare kameror fångar fler