– Eftersom nästan alla får det här intyget och det innebär en enorm belastning för barn och ungdomspsykiatrin, säger Jakob Forssmed (KD), socialminister till SVT Nyheter.
Han får stöd av landets psykiatriker. Redan i våras uppmärksammade barn- och ungdomspsykiatriföreningen Transportsstyrelsen om att man i dag beräknar att mellan 10 och 15 procent av alla ungdomar får någon form av NPF-diagnos.
Det innebär att det kan behövas upp till 50 000 intyg inom de närmsta fem åren.
– Det har skett en explosion av diagnosticering av barn inom de här grupperna. Vi ser att det här har påverkar den administrativa bördan inom barn och ungdomspsykiatrin, säger Jonas Nilsson på barn- och ungdomspsykiatriföreningen.
Personer med lätta eller medelsvåra symptom får som regel intyg då de bedöms klara av att köra bil.
– När kraven på läkarintyg vid adhd och autism togs fram ställdes diagnoserna ofta på barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Men sedan dess har förutsättningarna förändrats. Behovet av att se över kravet på intyg avseende mild eller måttlig adhd och autism är stort, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.
Skapar marknad för oseriösa privata läkarintyg
Intygskravet har blivit en stor belastning för landets BUP-mottagningar med långa väntetider som följd. Det har i sin tur öppnat upp en marknad för privata aktörer.
– Vi har fått en intygsindustri, ett kort videosamtal, man får ett intyg, man betalar kanske 1 500 kronor och så får man express-lyx-paket hos de här privata aktörerna. Det framstår inte som särskilt seriöst. Det visar att något är skevt i det här systemet och vi måste hitta en bättre ordning och det är därför vi ger det här uppdraget nu, säger Jakob Forssmed (KD).
Beslut tidigast i höst
Transportstyrelsen ska senast den 19 juni 2025 lämna en delrapport och senast den 30 september 2025 slutredovisa utredningen. Därefter kan regeringen lägga ett lagförslag till riksdagen.