Regeringen skickade i samband med vårbudgeten ut ett särskilt förslag om ändring av miljöbilsreglerna från och med 1 januari 2013. Det kopplar en bils koldioxidutsläpp till tjänstevikten. En vikt på 1.372 kg (snittet i EU) motsvarar max 95 gram koldioxid per kilometer. Är bilen tyngre får den släppa ut mer, är den lättare är gränsen hårdare.
Bilar som drivs med biobränslen får en rabatt. Deras koldioxidfaktor sätts i exemplet till 150 gram. Men på sikt ska den rabatten försvinna. Regeringens ambition är att reglerna ska vara teknikneutrala. De ska också skärpas på sikt, 2016 och 2019. Regeringen föreslog också kvotplikt på låginblandning av biobränslen i bensin och diesel, som därefter skulle beskattas till en viss del.
I takt med att subventioner på förmånsvärden försvinner och går en oklar framtid, kombinerat med en misslyckad utbyggnad av infrastruktur för gastankställen, ratar köparna gasbilar.
Energigas Sverige, branschorganisation för landets energigasproducenter, yttrar i sitt svar hård kritik mot regeringens förslag, som man menar i praktiken skjuter en världsledande industri i sank:
”Sverige är i akut behov av biogasstöd redan 2013. Osäkerheten i sig gör att produktionsökningen har avstannat och aktörerna avvaktar med sina investeringsbeslut. Några importerar biogas eller överväger investeringar i närliggande länder med bättre stödsystem.”
Man yttrar också stor förvåning att regeringen inte har sökt dialog i dessa frågor innan förslaget gick ut.
Flera tunga instanser uppmärksammar att kvotplikten och beskattningen av biodrivmedel för låginblandning riskerar att helt slå ut den inhemska biodrivmedelproduktionen, som dominerar i låginblandning till skillnad från höginblandade biodrivmedel. Anledningen är att producenterna då hellre väljer utländska biodrivmedel som är billigare och har sämre klimatnytta.
Etanolproducenternas motsvarighet, Bioalcohol Fuel Foundation (Baff), känner sig lika utsatt. Finansiärerna ”avvaktar med investeringar”. Man menar att förslaget helt saknar styrmedel för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och vill se en 40-procentig nedsättning av förmånsvärdet för etanolbilar.
Även flera andra instanser efterlyser tydliga, långsiktiga regelverk och stöd kopplade till bilförmånsvärden.
Bilimportörernas branschorganisationen Bil Sweden är kritisk till att regeringen föreslår så låg CO2-gräns som 95 gram redan 2013. Branschens ledtider är mycket längre än så och man hinner inte anpassa sig. Oavsett borde reglerna införas först till halvårsskiftet 2013, annars blir det bara omkring en månad mellan riksdagsbeslut och införande.
Bil Sweden menar att den hårda gränsen riskerar att flytta fokus från de lågförbrukande bilarna eftersom det är så få som uppfyller kraven. (I dag uppfyller fyra procent av marknadens bilar de nya kraven, enligt Tjänstebilsfaktas analys av Ynnor Autonets bildatabas.)
Förslaget omfattar även lätta lastbilar, men det tycker bilbranschen är fel eftersom lätta lastbilar har ett eget EU-krav på sig om 175 gram till 2017. Lätta lastbilar har så speciella funktioner att de inte går att jämställa med vanliga personbilar.
Ford Motor Company pekar på problemet med att använda tjänstevikt som måttstock genom att jämföra en Ford Mondeo och en V70 med samma CO2-utsläpp. V70:n har mindre lastkapacitet än Mondeon – något Ford menar är en verklig ”funktion” – men eftersom Volvon samtidigt är tyngre får den släppa ut mer koldioxid.
Biltillverkarna menar också att systemet inte uppmuntrar den rådande utvecklingen med lättare material för att sänka förbrukningen. Med det nya systemet riskerar denna process att straffas och avstanna.
Varken Energimyndigheten eller Naturvårdsverket vill ha en koppling till tjänstevikt, utan ser hellre en platt gräns som ständigt sänks för att uppmuntra köp av mindre och snålare bilar.
Flera remissinstanser uppmuntrar regeringen att införa ett bonus/malus-system kopplat till miljöbilsdefinitionen. Med ett sådant system skulle ”smutsigare” bilar betala en registreringsavgfit som bekostar premier till mindre klimatbelastande bilar.
Trafikverket, som normalt utreder den här typen av regelverk åt regeringen och som själva redan har infört ett liknande system, stödjer förslaget och ser också gärna ett bonus/malus-system, men tycker samtidigt att fordonsskatten borde harmoniseras fullt ut med den nya definitionen och att varje gram från 95 respektive 150 (beroende på biltyp) ska kosta pengar.
När det gäller biodrivmedel menar Trafikverket, och flera andra instanser, att biodrivmedel mycket väl kan vara befriat från koldioxidskatt, men däremot inte från energiskatt. Kvotplikten borde vänta tills effekterna är bättre utredda, menar Trafikverkets experter.
