Den hastighetsmätande radarn i fartkamerorna är alltid aktiv, men oftast är kamerorna avstängda för att utredarna i Kiruna inte hinner med fler än 300 000 ärenden per år.
Andelen fall som leder till bötfällning har minskat från 100 000 år 2021, till 80 000 fall år 2023 på grund av resursbrist.
– Det behövs mer personal, säger polisen Björn Thunblad, samordnare för trafik i region öst, till SVT.
I dagsläget finns omkring 60 utredare vid den ATK-enheten i Kiruna (ATK = automatisk trafikkontroll). Nu görs förändringar så att fler utredningar ska kunna leda till bötfälllning.
– Man har budgeterat för mer personal nästkommande år, säger Björn Thunblad.
Han understryker att meningen med kamerorna är att ge en avskräckande effekt så att hastigheten hålls ner.
– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.
Enligt Trafikverket räddar fartkamerorna 20 liv per år och besparar fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken.