Den första vintersmockan slår till inom kort och förutom nattfrost kan vi vänta oss både snö och snöslask. Under torsdagen och fredagen sjunker temperaturen till nollstrecket nattetid och den förblir låg under lördagen, i stora delar av landet. Det innebär risk för nattfrost och ishalka.

För några veckor sedan var det upp mot 20 grader i södra Sverige men till helgen väntar alltså bistra tider. I södra Sverige kan det bli rejält blåsigt och längre upp längs Västkusten och i Svealand kan det komma snöbyar. I en del områden kan det som mest innebära en eller två decimeter snö, som dock lär övergå till snöslask.

De som inte skiftat till vinterhjul ännu bör alltså vara vaksamma och/eller boka in en tid hos däckhandlaren för byte. Till söndagen väntas lite högre temperatur men nästa vecka fortsätter med nattfrost och låga temperaturer.

För de som behöver byta till nya vinterdäck rekommenderar vi vårt däcktest av nordiska vinterdäck (klicka för att hoppa dit, premiumartikel). Köpa nya däck kan tyckas vara en tråkig utgift men egentligen är det en investering i säkerhet för dig och din familj – då blir det lite lättare att betala.

I länkarna nedan har vi samlat värdefull information och svarar på de vanligaste frågorna om vinterdäck.

Tre typer av vinterdäck

De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska friktionsdäck och europeiska friktionsdäck. Benämningen ”friktionsdäck” lever kvar av gammal hävd för dubbfria däck, men egentligen är alla vinterdäck en typ av friktionsdäck där man använder samma metoder för att öka greppet på snö och is – oavsett om däcket har dubb eller inte.

Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan dubbfria nordiska friktionsdäck och dubbfria europeiska friktionsdäck. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla ”rätt” eller ”fel” när det gäller valet av friktionsdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos de två typerna av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ av vinterkörning.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av europeiska kontinenten. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) men är mindre bra på is.

Nordiska friktionsdäck är precis som det låter utvecklade för nordiskt klimat. Det innebär lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken (eftersom vi har lägre hastighetsgräns). I allmänhet är nordiska friktionsdäck sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö och is än de europeiska friktionsdäcken.

Generellt kan man säga att de nordiska friktionsdäcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.

Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.

Större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har kanske en ovanlig däckdimension där det finns få eller inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och komma ihåg att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.

Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck.  Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.

Hur vet man då som lekman vilka däck som är nordiska friktionsdäck och vilka som är europeiska friktionsdäck? Tyvärr finns det ingen enkel, tydlig markering av dessa två grupper av däck. Många konsumenter blir ”lurade” att välja europeiska friktionsdäck, speciellt när de handlar på nätet och inte tar hjälp av sin lokala däckhandlare.

Generellt kan man säga att nordiska, dubbfria friktionsdäck är konstruerade för lägre hastighetsindex. Det markeras med en bokstav i dimensionen, till exempel 205/55-R16 H, där den sista bokstaven ”H” står för hastighetsindex 210 km/h. Europeiska friktionsdäck brukar vara byggda för H, V (240 km/h) och W (270 km/h). Nordiska friktionsdäck är däremot konstruerade för lägre hastigheter som hastighetsindex Q (160 km/h), R (170 km/h), S (180 km/h) och T (190 km/h). Hastighetsindex indikerar ett område som däcket fungerar bra i, tillfälliga överträdelser innebär inte att däcket förstörs eller presterar dåligt.

Vi repeterar: det är vid nollstrecket som väglaget är som farligast, speciellt för de dubbfria europeiska friktionsdäcken. Fem plusgrader är inte farligt, inte heller tio minusgrader eller mer. Men vid nollan måste du vara extra försiktig

Lagkravet på vinterdäck gäller under de fyra vintermånaderna december–mars (1 december till 31 mars). Som vinterdäck räknas dubbdäck och dubbfria vinterdäck som godkänts av STRO (branschorganisationen ”The Scandinavian Tire & Rim Organization”).

Vilka däck som är godkända som vinterdäck finns angivet på STRO:s hemsida (klicka på länken för att hoppa dit). Att ett däck är märkt med ”M+S” är alltså inte automatiskt detsamma som att det är godkänt som vinterdäck.

Vinterdäck ska ha minst tre millimeter spårdjup. På sommardäck är gränsen 1,6 millimeter.

Lagen om vinterdäck gäller personbilar, husbilar, lastbilar, lätta bussar och släpfordon som är kopplade till dessa. Vinterdäckslagen gäller för alla dessa fordon som körs i Sverige, även de som är utlandsregistrerade.

Det finns undantag från vinterdäckslagen. Man kan köra på sommardäck ”om det inte råder vinterväglag. När är det ”vinterväglag”? Det finns ingen fast gräns för detta, som till exempel temperatur. Men en väg anses som ”vinterväglag” om det är snöd, is, modd eller frost på någon del av vägen. Ytterst är det polis på plats som avgör om det råder vinterväglag – inte du.

Övriga undantag från vinterdäckslagen:

• Vid provkörning eller bogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande ändamål.

• Vid färd den kortaste, lämpligaste vägen till och från närmaste besiktningsföretag.

• Om du kör med stöd av saluvagnslicens (grön registreringsskylt) den kortaste, lämpligaste vägen från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till en annan sådan plats, lokal eller garage. Med saluvagnslicens får fordon även köras vid demonstration eller försäljning.

• Om däcken har en fälgdiameter som är 10 tum eller mindre, enligt uppgift i vägtrafikregistret.

Värt att notera i sammanhanget är att försäkringsbolag ser allvarligt på olyckor som skett med sommardäck på vinterväglag. Det finns många exempel på bilförare som nekats ersättning för skador som uppstått på vintern när bilen varit försedd med sommardäck. Vissa bolag har även en extra självrisk om däcken inte uppfyllt lagkraven – till exempel varit för slitna.