Söderlind: Ordet miljöbil gör mig förbannad

Svaren är nej, nej och nej. Vad vi köper bestäms av politikerna. Från att ha varit diskriminerad och straffbeskattad på grund av hälsoaspekten till att vara favoriserad på grund av koldioxidmålen.
Sjuka beslut. Båda två.
I Kina försöker man beskatta in elbilar och det kommer att bli galet dyrt – jag tvivlar på att man kommer att härda ut. Någonstans måste allt räknas hem och Kina är inte världens gröna samvete, det är inte pluspoäng från Greenpeace som är målet… Snarare handlar det om ekonomisk konkurrenskraft. Före detta Saab ska enligt plan bygga elbilar för Kina. Varför ska Kina prioritera det?
Sorry, jag tror inte att elbilarnas gröna vår är här. (Även om jag drömmer om en eldriven kul, liten och sportig pendlarbil!)
Det handlar inte om en viss typ av motorer eller om ett visst sorts bränsle. Det är energin som avgör. Långsiktigt hållbar och förnyelsebar är det som gäller. Grön energi – rakt in i vilken bil som helst. Elbil på kolkraftsel eller jättesuv på plankton-diesel…
Ordet miljöbil gör mig förbannad. Den nya definitionen gör att en Polo skulle klassas som miljöbil om den lastades ner med bly (trots att den skulle bli törstigare). Hur fasen kan vikt vara en del av ekvationen?
Skippa allt vad miljöbilsdefinitioner heter, det får folk att springa efter irrationella, påhittade mål. Det finns inga miljöbilar. Lägg skatten på koldioxidmängden i bränslet. Ta det beslutet och låt det gälla i minst tio år.
Till sist: När vi frågade läsarna vilka bilar vi ska testa framöver fick vi de här svaren: ”Lågprisbilar, V8, Hybridbilar, Tyska bilar, Bilar man har råd med – jag är så trött på Audi, BMW…, Bruksbilar med körglädje och god ekonomi, Drömbilar, Dieselhybrider. Udda galna bilar.”
Mitt svar blir: Självklart. Alla kommer med!