Har Fiatchefen Sergio Marchionne drabbats av Berlusconi-syndromet? Hur kan det komma sig att Fiat just nu håller på att erövra världen – samma företag som GM för några år sedan betalade stora pengar för att slippa äga!? Och är Fiat den bästa räddningen för Saab?
Fiat har skulder på över 6 miljader euro – och är på full väg in i Chrysler samtidigt som man vill kapa åt sig GM-märkena Opel och Saab. Fiat ska inom några år bli ett av världens starkaste bilföretag…
I kristid finns de stora möjligheterna. Men det här låter nästan för bra för att bli sant.
Ska planerna gå i lås lär det krävas många nya miljardlån – från vem? Kommer tyska staten att skyffla in miljarder till Fiat i förhoppning om att rädda ett tyskt varumärke och tyska jobb?
Och vad ska Fiat med Saab till? Kommer svenska staten att garantera lån till Fiat – för att rädda Saab?
I de djärva drömmarnas värld ska man inte se begränsningar och Fiatchefen Marchionne har onekligen gjort en hel del rätt när han ryckt upp Fiat. Kopplingen till Italiens premiärminister Berlusconi känns inte så avlägsen: gott om självförtroende, positiv energi och makt.
Räcker det?
För att vi ska tro på en ny ägare till Saab måste följande punkter uppfyllas:
Muskler (pengar)
Bra bilmänniskor (folk som gillar bilutveckling och varumärken mer än pengarna)
Resurser att utveckla nya bilar (personal, kunnande och volym).
Det sägs att Marchionne har GM-cheferna Forster och Demant med sig. Stämmer det är en punkt avbockad.
Att det finns en hel del bilkunnande inom Fiat/Chrysler/GM/Opel/Saab tvivlar jag inte på. Ännu en punkt avbockad.
Lyckas sedan Fiat övertyga alla om det förträffliga i sin plan kan pengarna komma rullande och Volkswagenkoncernen kan få sig en riktigt tuff match.
För Saabs del kan det bli bingo om allt går på bästa vis: att vara premiummärke i en jättekoncern bör vara bra.
Det mesta låter för bra för att vara sant och i verkligheten ska Fiat brottas med två gigantiska frågor: kultur och nedläggning.
Enligt Fiats planer kan rationaliseringarna – synergierna – som ska göra den nya italienska koncernen så stor och lönsam betyda att 9.000 arbetare tappar sina jobb bara i Europa.
Var bor dom, vem betalar det kalaset?
Och så kulturen: Se framför er en italiensk organsation som ska styra över tyskar, jänkare och svenskar.
Vem klarar det? Det sägs för övrigt att Marchionne gör sitt sista år på Fiat…
Han kanske är extremt angelägen om att göra upp århundradets mega-bil-deal och sedan listigt dra iväg. Eller så har han självinsikt och redan utsett sin kronprins som kanske inte kommer från Italien?
Frågorna och möjligheterna är många fler än svaren och för Saabs del är det viktigaste att det så snart som möjligt kommer in en ägare med pengar och visioner. Om den ägaren sedan kommer från Italien, USA, Norge, Sverige, Kina eller… Det spelar inte så stor roll.
Tid är pengar.
Men är dagens avslöjanden sant, att Fiat planerar att lägga ner Saab, är svaret på den här krönikans rubrik självklart nej.
Och ärligt talat känns Fiats planer för stora och vansinniga. Vem tror att italienare ska leda tyskar och jänkare till succé?
Världen må vara rund, men när det kommer till kritan är vi alla oss själv närmast.
Small is beautiful.
Så jag hoppas på en Saabköpare som ser Saab som den stora chansen, som ser Saab som blomman som ska slå ut.
Inte som ett bihang i en jättecirkus.
