Forskare vid KTH har utvecklat en metod för att studera litiumjontransport i batterier. Metoden uppges möjligöra utveckling av batterier som är bättre, har högre effekt och som inte behöver laddas lika ofta som idag. Målet är även att de ska få längre hållbarhet så att de inte behöver bytas ut lika ofta på grund av att de är uttjänta.
Ett tänkbart användningsområde för de framtida ”superbatterierna” är förstås elbilar, som på grund av sin begränsade räckvidd i dagsläget endast är ett realistiskt alternativ för tätortsboende bilförare.
”Ett problem med batterier är att de är stängda system. Man kan till exempel mäta ström och spänning, men man har tidigare inte kunnat se hur jonerna rör sig inuti batteriet. Dock är det så att just jonernas rörlighet inom batteriet direkt påverkar dess prestanda”, säger Matilda Klett, forskare och doktorand vid KTH.
Det forskargruppen har gjort är att ta fram en metod som innebär att det går att se och förstå hur joners rörlighet påverkar batteriets funktion. Detta under en längre tid och då batteriet innehåller ström. Batterier blir också allt mer komplexa, vilket gör det allt svårare att få en överblick. Den nya metoden kan ge bättre insyn även i dessa komplexa system.
”Nästa steg skulle kunna vara att kombinera denna metod med annan batteriforskning, som den som handlar om val av både elektrod- och elektrolytmaterial”, säger Marianne Giesecke, forskare och doktorand vid KTH.
Matilda Kletts och Marianne Gieseckees forskning anses vara så betydelsefull att de fått en vetenskaplig artikel publicerad i den väl ansedda tidskriften Journal of the American Chemical Society.
