Alkohol och bilkörning hör inte ihop, det vet vi alla. Ändå visar Trafikverkets djupstudier från 2014 att så mycket som var femte dödsolycka i trafiken var relaterad till alkohol. Av de 270 personer som dog 2014 var det 54 som omkom på grund av alkohol.
”Trafiknykterhetens Dag” arrangeras av MHF och då är det tänkt att man ska minnas de som omkommit men även verka för att få ned antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor. För oss bilister blir det mest påtagligt genom att polisen är extra aktiva längs vägarna och genomför omfattande nykterhetskontroller under 6 maj.
Gränsen för rattfylleri i Sverige är 0,2 promille. Vid 1,0 promille räknas det som grovt rattfylleri. Gränserna är ingen tillfällighet då forskning visar att förarens förmåga försämras tydligt vid 0,2–0,3 promille. Risken för olyckor är alltså klart högre redan vid relativt låga nivåer.
Hur mycket man behöver dricka för att komma upp i och över 0,2 promille varierar mellan personer. Förbränningstakten varierar också. Den enkla regeln är därför att inte dricka alls om man ska köra senare under dagen. Har man varit rejält berusad kvällen innan kan körförmåga vara märkbart nedsatt även dagen efter, trots att alkoholhalten i kroppen sjunkit till noll eller i närheten av noll. Vet du med dig att det blev några glas för mycket kvällen innan så låt bilen stå nästa dag.
Trots vetskapen om farorna är det många som chansar och polisen stoppar varje år cirka 13.000 rattfyllerister i sina kontroller. Undersökningar visar att det görs ungefär lika många alkoholpåverkade bilresor per dag som det finns inregistrerade taxibilar. Som tumregel kan du därför anta att ser du en taxi i trafiken är det rent statistiskt ungefär lika sannolikt att du också har en berusad bilförare i närheten. Ingen rolig tanke…
Med få undantag innebär rattfylleri att körkortet dras tillbaka. Om nivån ligger precis över gränsen, cirka 0,2–0,3 promille, kan det bli aktuellt med en varning istället för återkallelse av körkortet. De som blivit av med körkortet efter att åkt fast för rattfylleri får oftast avstå från bilkörning i tolv månader, vid grovt rattfylleri är tiden 24 månader.
Om spärrtiden är högst tolv månader får man tillbaka körkortet men om tiden varit mer än tolv månader måste ett nytt förarprov göras, inklusive både teoriprov och körprov. De som mist körkortet för rattfylleri kan dock ansöka om att få tillbaka det, med villkor att alkolås monteras i bilen och används under tolv månader (24 månader vid grovt rattfylleri). Bilkörning får endast ske med den bil där det personliga alkolåset sitter monterat.
Att bli av med körkortet är något som Transportstyrelsen sköter. Men förutom detta får den som gjort sig skyldig till rattfylla även ett straff av tingsrätten, i de flesta fall dagsböter. Domstolen bestämmer storleken på dagsboten – som en andel av lönen – och antalet dagsböter. Böterna blir alltid kännbara men beloppet beror på hur mycket man tjänar, från några tusenlappar och uppåt. Det finns exempel i Sverige där företagsledare betalat runt 100.000 kronor efter en rattfylla.
Vid grovt rattfylleri blir straffet fängelse, i de flesta fall. Eftersom fängelserna är överfyllda och kostsamma blir det i praktiken oftast elektronisk fotboja. Det innebär ”fängelse” i hemmet med avbrott för resor till arbetet, dessutom tillkommer en avgift på 80 kronor per dygn och den dömde har absolut alkohol- och drogförbud. Kontroller av detta kan ske dygnet runt. Bryter man mot dessa regler blir det fängelse.
De som varit alkoholpåverkade och orsakat en olycka med skadade eller dödade kan dömas till fängelse i upp till åtta år. En alkoholrelaterad olycka är som regel alltid en konsekvens av ett missbruk. Ingen ursäkt, givetvis, men en konsekvens. De som har missbruksproblem måste ta ansvar innan något händer och söka hjälp.
