Bensinpriset fortsätter att klättra mot 20-kronorsstrecket i Sverige, som dieseln passerade vid årsskiftet. Anledningen är dels det stigande råoljepriset på världsmarknaden, men också den så kallade reduktionsplikten som senast skärptes i slutet av 2020.

Denna tvingar oljebolagen att varje år blanda i allt mer dyra biobränslen i den fossila bensinen och dieseln  för att minska utsläppen. 2021 ökade därför bolagen inblandningen av etanol i all 95-oktanig bensin från fem volymprocent (E5) till tio (E10).

Enligt beräkningar från Transportföretagen har reduktionsplikten hittills ökat dieselpriset med 2,40 kronor per liter, skriver Svenska Dagbladet.

Samtidigt behövs reduktionsplikten för att Sverige ska kunna nå sitt mål att sänka utsläppen av växthusgaser från vägtransporter med 70 procent mellan 2010 och 2030. Om målet skulle skjutas upp några år är det däremot annan sak, säger Jonas Eliasson trafikforskare och måldirektör på Trafikverket, i en intervju med SvD.

– Nöjer man sig med att träffa målet några år efter 2030, då ser det rätt bra ut även med samma mängd biodrivmedel som i dag, säger han till tidningen, som även tagit del av myndighetens prognoser.

Dessa visar att det handlar om en förskjutning på cirka fem år till 2035. Anledningen till att det inte behövs en längre förskjutning är att elektrifieringen av den svenska bilflottan ökat i snabbare takt än vad myndigheten tidigare räknat med.

Sara Almqvist, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, framhåller också till SvD att biodrivmedlet som inte blandas in i fordonsbränslen istället skulle kunna börja användas för fartyg och flyg, som har svårt att hitta andra alternativ till fossila drivmedel.

2030-målet antogs av riksdagen 2017 och är ett delmål på vägen till det mål som samtidigt sattes för år 2045. Då ska nettoutsläppen av växthusgaser från Sveriges vägtransporter vara lika med noll.