När dagens regering satt i opposition tillsammans med Sverigedemokraterna var det hårda ord om det höga priset på bränslet.
När den dåvarande regeringen sänkte energiskatten till EU:s miniminivå mellan maj och september var dagens finansminister, Elisabeth Svantesson kritisk. Som Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson var hon tydlig med att en rejälare sänkning krävdes och att ett undantagstillstånd av EU behövdes.
– Man kan lugnt säga att de höga drivmedelspriserna gröper ur hushållens ekonomi, sa Elisabeth Svantesson till TT i början av mars.
Nu: ”Långsiktiga spelregler” i stället för sänkning
Under slutspurten av valrörelsen gav EU Sverige undantaget men det kommer alltså inte att användas av den nya regeringen, rapporterar TT. Finansministern säger att en sådan sänkning skulle tära för mycket på statskassan och skyller det på den kommande bistra vintern och lågkonjunkturen.
– Det vi ser nu är att man behöver ha långsiktiga spelregler, man ska veta när man är beroende av sin bil vad som gäller, påpekar Elisabeth Svantesson till TT.
Sänkningen av energiskatten blev i stället 80 öre, vilket i slutändan leder till ett runt kronan lägre bränslepris. Förändringen träder i kraft i januari 2023.
På grund av inflationen är dock den effektiva sänkningen runt 14 öre på bensin och 41 öre på diesel. Förändringen är tillfällig och skatten är planerad att återställas 2025.
– Skattesänkningen är de facto en krona men det visar ju hur problematisk inflationen är, alla kommer att möta en tuffare vinter, säger Elisabeth Svantesson till TT.
Löftena om allt mellan tre och tio kronor per liter billigare bränsle är därmed ännu långt bort.
För att trycka ner priserna är det i stället den rejäla sänkningen av reduktionsplikten som regeringen sätter sitt hopp till. Det är dock inte möjligt att få till förrän 2024, klart senare än vad man lovat tidigare.