Eller – är det en bil? 2,5 meter lång, 1,6 meter bred. 8–19 hk. 6–14 kWh. Max hastighet 90 km/h.
Men när man står framför Microlino spelar inga siffror eller regler någon roll. Man bara måste hoppa in! Men innan vi gör det, ett snabbt varv runt. Den är så liten och söt och i de flestas tycke en helt underbar uppenbarelse.
Två hjul bak, nära varandra. En rätt stor baklucka som öppnar upp till ett helt okej bagageutrymme. Aktern ser uppkäftig ut, med en snygg tvärgående ljusramp och bromsljus i takets underkant.
Vilken färg vill du ha?
Fantastiskt vackra tubformade strålkastare, en snygg kromlist längs taklinjen. Noll och inga överhäng. En liten söt taklucka som fälls upp och klassiska skjutfönster på sidorna. Och så alla dessa färger som Microlino går att få i: Amsterdam Orange, Paris mint, Milano röd, London grå matt, Turin aluminium matt, svart matt och vår bil: i Zürich blå.
Likt förlagan BMW Isetta, som på sin tid räddade BMW från undergång, är hela fronten en stor öppningsbar dörr. Tryck på en knapp och dörren svänger sig automatiskt upp och det är bara att kliva in. Bygget är för övrigt av stål och aluminium, medan karosspanelerna är av aluminium. Det ska ge bättre krocksäkerhet än de franska mopedbilarna, sägs det. Inga officiella krockteser är gjorda. Vikten ligger på 435 kg plus batterier.
Plats för två på första parkett
För att få igen dörren får man sträcka sig ganska långt, efter en rem, men dörren glider enkelt igen, med soft close. Så sitter man där, med väldigt långt avstånd till den söta ratten, det blir raka armar. Ingen ställbar ratt. Ingen krockkudde. Luftkonditionering finns inte heller.
Ratten sitter fast i dörren och det finns en snygg liten digital instrumentering och en display där man kan ställa in exempelvis fläkthastighet och värme samt ett fäste för mobiltelefonen – för navigation. En bluetooth-högtalare kan kopplas in.
Handbroms – bara en sådan sak.
In med en VAG-nyckel i tändningslåset, och vrid om. Märkligt omodernt, men kanske härligt på samma vis som att bilen har en handbroms? Det finns inget p-läge utan enbart neutral fram och bak – så handbromsen måste användas. Vrid om och iväg.
En spårvagn?
Motorn hörs nästan lika mycket som bilen syns … Ett vinande elmotroljud bakifrån som stegras med hastigheten. Det låter verkligen som i en spårvagn. Styrningen utan servo är givetvis lätt och bilen smiter in där ingen annan bil gör det.
Fjädringen är också språvagnslik, stum och struttig på ett microbilsvis. Jag har kört en kinesisk lågprisminielbil, och känslan är väldigt lik. Men jag har också kört en lite mer påkostad minielbil i Kina från Chery, och den var rena komfortundret och dragstern jämfört med Microlino.
Sportknapp
Det finns en sportknapp som som ska ge mer kraft, upp från 12 hk till 19. Det borde verkligen kännas, men inte i stadstrafik. Kanske på landsvägar? Mest märks det genom att hastighetsmätaren blir rödfärgad.
Bakom ratten känner man sig så liten som bilen är, och ju trängre gatorna är desto bättre. Takluckan släpper in luft, sol och ger semesterkänsla. Kvalitetsintrycker är också bra, men fläkthastigheten övertygar inte, man kan undra om bilen håller sig varm och imfri på vintern? Eluppvärmda rutor finns dock.
Den riktiga lyxen är givetvis parkeringsmöjligheten. I teorin skulle man kunna få in tre Microlino på tvären, i en vanlig parkeringsplats. Då funkar den öppningsbara framdörren briljant, bilarna kan parkeras tätt bredvid varandra. Det är inte tillåtet, synd nog. Men finns det en kort glipa mellan några bilar, som ingen annan bil kan ta, är det bara att svänga in. Dock, i det fallet blir den stora framdörren kanske problematisk, eftersom den behöver lite plats.
Räckvidden är beroende på batteripaket 9, 17,5 och 23 mil, enligt tillverkaren. 17,5-milaren lär nog räcka för de flesta eftersom man förmodligen helst inte ger sig ut på långresor. Som citybil är den däremot perfekt. Snabbladdning finns inte, men i ett vanligt uttag ska det ta fyra timmar att ladda fullt.
Så är det bara att slå till?
Priserna startar runt 270 000 kronor och går upp till 330 300 kronor. Svensk återförsäljare är Louwman Sverige.
Förnuftet säger att en begagnad BMW i3 ungefär är 1 000 procent mer riktig bil, för mycket mindre pengar. Men den är inte lika söt och mycket längre. Och definitivt sämre som reklampelare och glädjespridare. Läs våra begagnattester här.
Det riktigt intressanta är att en mopedversion är på gång. Jämfört med de franska platslådorna känns Microlino mycket bättre på alla sätt och vis, även om priset borde ner några hack.
Och här kommer en till stor framtida fördel – hoppas vi: tekniskt är det enkelt att programera om elektroniken från 45 km/h-moped till 90 km/h-”bil”. Blir det godkänt kan Microlino starta sitt liv som mopedbil och fortsätta som en minibil, vilket också bör vara bra för andrahandsvärdet.
Microlino är förmodligen inte ett stort steg för bilismen, men ett riktigt charmigt steg mot en framtid med fler minibilar. Nu kommer den alltså till Sverige, men redan 2023 hade vi en provkörning i auto motor & sport – den kan ni läsa här.
