Redan till årsskiftet blir det dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm. Till vintern 2010 väntas hela Södermalm bli ”dubbfritt” och en del av Stockholmspolitikerna utesluter inte att hela cityområdet får ett dubbdäcksförbud. Men hur går det då med säkerheten?
En majoritet av Stockholms politiker anser att dubbdäcken bidrar till luftföroreningar. Men vad händer efter ett dubbförbud i innerstan – ökar antalet olyckor istället?
Vägverket har i flera år drivit en kampanj mot dubbdäck och nu verkar den få effekt. Som första stad i Sverige inför Stockholm ett dubbdäcksförbud på Hornsgatan, den gata i Stockholm som under flera år haft höga halter av luftföroreningar.
Förbudet på Hornsgatan träder i kraft 1 januari 2010 och till den följande vintern, oktober 2010, kan det bli aktuellt med ett dubbdäcksförbud på hela Södermalm. Ett dubbdäckförbud kräver godkännande av regeringen och EU-kommissionen.
Ulla Hamilton är trafik- och miljöborgarråd i Stockholm och vill se ett dubbdäcksförbud på Hornsgatan redan till årsskiftet. Läs hennes blogg genom att klicka på bilden.
Det formella beslutet att förbjuda dubbdäcken på Hornsgatan tas på nästa veckas politikermöte i trafik- och renhållningsnämnden. Ulla Hamilton (M) är trafik- och miljöborgarråd samt representant för den politiska majoriteten. Enligt henne klubbas förbudet i nästa vecka:
"De som argumenterar högljutt för att dubbdäck är de enda säkra däcken på vintern lever kvar i gamla föreställningar. De glömmer också bort dubbdäckens negativa påverkan på miljön, sa Ulla Hamilton i en intervju med Dagens Nyheter.
Tjänstemännen på trafikkontoret delar dock inte Ulla Hamiltons uppfattning och vill vänta med ett dubbdäckförbud till vintern 2010/2011. Att enbart ha ett förbud på Hornsgatan skulle ge allt för liten effekt, anser man. Men Ulla Hamilton vill ha ett förbud redan denna vinter:
"Alla politiska partier är överens om att det behövs restriktioner mot dubbdäck, men vi är oense om hur snabbt vi ska gå fram. Att få majoritet för ett förbud på Hornsgatan redan till nyår blir inte svårt," sa Ulla Hamilton till Dagens Nyheter.
En fördel med att trots allt inleda dubbdäcksförbudet på Hornsgatan är att man då kan mäta de eventuella förändringar som uppstår i mängden luftföroreningar. De små partiklar som främst vintertid finns i luften kan bidra till att redan svårt sjuka personer får ökade besvär och i en del fall kan leda till ett livshotande tillstånd. Den nivå på luftföroreningar som finns i svenska städer orsakar däremot inte några allvarliga sjukdomar hos normalfriska personer.
Partiklarna i luften är så små att de hålls svävande i luften och kan röras upp av biltrafik. De större partiklarna kallas för "PM10" och kommer från fossil förbränning, uppvärmning och vägslitage. De faller till marken efter några timmar. De mindre partiklarna, "PM1", kommer i stadsmiljö främst från direktinsprutade motorer (dieslar) och är så lätta att de kan hållas svävande i flera veckor. PM1 anses farligare då en del forskning visar att de små partiklarna kan leda till cancer.
Orsakerna till de höga PM10-halterna under vintertid i städerna har varit en källa för debatt under flera år. Totalt sett, utslaget över hela året, har Stockholm mycket bra luft och låga halter av PM10. Men under vinterhalvåret stiger nivåerna och är som högst under torra dagar utan snö, när det regnar binds partiklarna och nivåerna sjunker kraftigt.
För att sänka nivåerna av PM10 skulle det behövas helt batteri av åtgärder med ny typ av asfalt, anpassad renhållning, speciell sand för halkbekämpning, hastighetssänkning, bevattning kritiska dagar, med mera. Ändå kommer man inte undan det faktum att hälften av PM10-partiklarna blåser in från utlandet och 30 procent kommer från uppvärmning (olja och vedeldning). Endast 20 procent går att härleda till vägslitage.
De negativa sidorna av ett dubbdäcksförbud är att bromssträckan förlängs kraftigt vid halt väglag. Om inte en viss andel bilar har dubbdäck kan speciellt områden kring ljuskorsningar bli "polerade" av spinnande friktionsdäck och därmed ännu halare. För att förhindra en olycksökning vintertid måste Stockholms stad förbättra sin väghållning, ett område som man under flera år fått hård kritik för att missköta.