De ljög. Alla ljög.
Filmer, böcker, teknikmässor – i över hundra år har vi fått höra att flygande bilar är nästa stora grej. Vi skulle sväva över hustaken, elegant undvika bilköer och landa på jobbet som om vi vore actionhjältar i en sci-fi-film.
Men här står vi, 2025, och jag flyger fortfarande inte till jobbet. Jag sitter fast i en bilkö bakom en skåpbil med “Hur är min körning?” på bakdörren, och jag VET att det enda rätta svaret är ”Katastrofal.”
Var är min flygande bil, och varför måste jag fortfarande leta parkering istället för att landa på närmaste hustak?!
Det är ju inte så att vi inte försökt. Varje år dyker en ny prototyp upp. Vi ser en video där en flygande bil lyfter, svävar 200 meter och landar – och vi jublar. “Nu är det dags!” Sen försvinner den i en dimma av tekniska svårigheter, lagar och en flygsäkerhetsmyndighet vars enda jobb är att säga “Nej”. Nu senast, för bara några veckor sedan, presenterades ännu en flygande bil-nyhet på teknikmässan SXSW 2025: Alef Aeronautics Model A. En bil som rullar som en vanlig elbil men kan lyfta rakt upp och flyga tack vare åtta propellrar gömda i karossen. Om man bortser från prislappen på 300 000 dollar så låter det ju fantastiskt, eller hur?
Men vi vet hur det kommer att gå. Snart är den spårlöst försvunnen, som en vän som “bara skulle gå på toa” på krogen och aldrig kom tillbaka. Kanske dyker den upp i en artikel om tre år, där någon säger “Snart är vi där!”, och vi låtsas tro på det – igen.
För ändå fortsätter vi hoppas – för vi borde ha flygande bilar vid det här laget!
Vi har varit tålmodiga. Vi har sett våra mobiltelefoner krympa från tegelstenar till superdatorer som beställer mat och hittar dejter åt oss. Vi har stått ut med att internet först lät som ett modem som fick ett astmaanfall men nu kan vi streama Sagan om ringen i 4K på en skärm så liten att vi den tappar i toaletten. Vi har till och med accepterat att bilar idag smyger fram som eldrivna ninjor som själva bestämmer när vi får ha stjärtvärme.
”Tänk efter. Vi har haft vanliga bilar i över hundra år, och vi kan fortfarande inte blinka i en rondell.”
Men ingen flygande bil. Tekniken finns, innovationskraften och efterfrågan också – men kan det vara så att mänskligheten helt enkelt inte är redo?
Tänk efter. Vi har haft vanliga bilar i över hundra år, och vi kan fortfarande inte blinka i en rondell. Folk misslyckas med att förstå att ”köra om och sen genast bromsa in” inte är en bra strategi på motorvägen, hur ska vi hantera tre filer i luften? Halva befolkningen klarar inte att packa en diskmaskin på ett logiskt sätt – och vi ska hantera vertikal trafik?
Nej. Jag ser exakt hur det slutar.
Någon gör en vänstersväng vid ett luftkryss och krockar med en matleveransdrönare, varpå pizzor regnar ner över hela stan. Kalle, 57, svävar iväg från uppfarten, men glömmer att laddkabeln sitter i och drar med sig halva garageväggen som en gigantisk fallskärm. Tonåringar gör luftburna donuts utanför köpcentrumet och influencers poserar vid en flygväg med captions som ”POV: När du svävar över negativ energi”.
Och om det är något vi vet om mänskligheten, så är det att ingen någonsin kommer att väja för någon som har företräde i luften. Så kanske är det lika bra att vi aldrig får flygande bilar. Kanske är det det som räddar oss från fullständigt trafikkaos.
Men ändå … det hade varit skönt att kunna lyfta rakt upp och sväva ifrån en P-automat som just föreslår 95 kronor för 17 minuter.
Läs även: Karin Adelsköld: Automat är som en färdiglagad frysrätt